måndag 27 december 2010

The face of relaxation

Måndag igen...och i min värld vara inte julen ända till påska, den är officiellt över idag. Jag vill liksom ha nytt år nu, den här veckan mellan jul och nyår känns alltid lite seg och trevande... 

Jag fortsätter mitt jullov i en vecka till...ytterligare en vecka av att bara vara, reflektera och bearbeta den senaste månaden som kantats av sjukdom och förlust...en månad som aldrig någonsin kommer tillbaka, som tur är. Aldrig någonsin.
Försöker dock att se det från den ljusa sidan. Nästa månad kan bara bli bättre, inget annat är möjligt. Jag känner mig äntligen frisk igen, och igår upphörde äntligen min månadslånga, ofrivilliga träningsvila med hjälp av en lugn löprunda på knappt 5 km i motvind, ymnigt snöfall och till större delen uppförsbackar. Otroligt tungt för kroppen, men avkopplande för huvudet. 
Tog igår också ett svårt men välbehövligt steg och åkte hem till mormor, för första gången någonsin satt jag i hennes soffa trots att hon inte var hemma. Tanken på att hon aldrig någonsin kommer hem igen är overklig och ofattbart tung, men det är en nyttig tanke som jag måste försöka få att stanna i mitt huvud. 

Jag stänger den här julen i detta nu. En jul som inte alls har varit som den brukar. Den har varit tung, tom och konstig. Jag älskar min familj och det har varit skönt att träffa dem, men något har saknats...det kommer jag inte ifrån. 
Nu tar jag nya tag, längtar framåt och tycker att det ser ljust ut därborta. 
Foto: Privat. Avslappnad, osminkad och bara som jag är.

6 kommentarer:

  1. Åh, vad skönt att du äntligen är frisk!

    SvaraRadera
  2. God Fortsättning! Mot ett nytt år fina du, snart ska vi träna tillsammans och jag längtar. STOR KRAM <3

    SvaraRadera
  3. Vilket underbart kort på dig.

    Kramar och styrka.

    SvaraRadera
  4. Ibland är det skönt att kunna avsluta ett kapitel i livets bok och istället blicka framåt och börja skriva på det nya. Önskar dig både en god fortsättning samt en fin början på 2011 när det beger sig.
    Kram

    SvaraRadera

Ja, lämna gärna ett spår efter dig! :)