Promenad till jobbet imorse. 8 km i ett egentligen ganska grått och tråkigt väder, men det glömde jag ganska snabbt. Hur kan man bli så glad av lite frisk luft? Eller inte ens frisk förresten...den var snarare ganska tung och syrefattig. Men ändå...varifrån kommer lyckan som sprider sig i kroppen bara genom att man får promenera? Sätta den ena foten framför den andra...så simpelt, men så skönt!
Löprunda (eller inte en runda egentligen, snarare på ett statiskt löpband) på lunchen. Sjukt jobbigt, men så skönt! Smärta, smått andnöd och totalt genomblöt av svett, men så underbart! Hur kan man må så bra av att få plåga sig själv lite? Få lyckorus av att vara totalt slut i kroppen och vara skakis i benen?
Skumt, det är vad det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Ja, lämna gärna ett spår efter dig! :)