torsdag 31 december 2009

Ett 2010 utan löften

Nyårslöften. Otaliga mer eller mindre genomtänkta löften kommer att avläggas idag, och många av dem kommer med mer eller mindre ångest att vara brutna redan innan veckan är slut.
Jag tänker inte ge någon några som helst löften när klockan slår 00.00 inatt, utan istället bara njuta av sällskapet av min bästa vän, en hel hög med andra sköna människor och skåla i iskallt bubbel. Njuta av ögonblicket.
Dock har jag, precis som de flesta andra, ett fokus på saker jag vill uppnå nästa år. Imorgon bitti vänder även jag blad och ser ner på ett kritvitt, oskrivet (well...har redan en hel del roliga planer i min kalender som jag ska berätta mer om...) papper som skall fyllas med en massa härligheter.

Men jag ser tillbaka ett år. För ett år sedan befann jag mig mitt ute i Amazonas med min bror och en liten grupp sköna individer. Vi missade tolvslaget p.g.a. fascinerande eldflugor och skalbaggar som lyste grönt för att skydda sig mot fiender.
En person fångade mig mer än de andra, en person som jag fortfarande har kontakt med och som fortfarande inspirerar mig, trots det långa avståndet mellan oss. Jag i Stockholm, han i British Columbia, Canada.
Han delade i våras (i samband med min uppsägning från jobbet) med sig av en del av sin vishet, och hans ord kommer att bli mitt fokus nästa år. Små, och för många säkert självklara, ord på vägen. Självklara men ack så svåra att fånga upp om man har för bråttom genom livet. Jag har ofta det - bråttom. År 2010 kommer jag dock att göra allt för att bromsa lite, stanna upp och bli ännu bättre på att ta vara på nuet. Inte tänka för mycket på och bli stressad över det som ligger framåt i tiden, och försöka bli mindre nostalgisk bakåt. Inte leva imorgon eller grubbla över igår.
Leva idag. Fånga stunden. Vila i det som är här och nu.
Ett gigantiskt mål, men fullt genomförbart med fokus och närvaro, något jag känner att jag har skämts bort med mer och mer under den sista tiden. Jag lovar inget, men ska göra mitt yttersta...och det brukar räcka mer än nog.
Jag är redo för 2010 - bring it on!
Foto privat. Nyårsafton 2008. Min kanadensiske vän hos en shaman i Cuyabeno Rainforest, Ecuador.

Sagolikt...

Har aldrig sett min stad så vit och vacker på en nyårsafton...känner i hela kroppen att det blir ett magiskt slut på 2009!
Bloggat och fotograferat via min iPhone.

onsdag 30 december 2009

Osnygg men effektiv träningsplanering

Vad är det här? tänker ni.
Ett av årets skönaste gympass, säger jag.
En av de stora fördelarna med mitt jobb är att det aldrig råder brist på tips och idéer vad gäller träningsupplägg eller program att följa. Idag var en gymdag kände jag, och vips så var min muskelmarodör framme med en lösning! Nedkladdad i all hast på en post-it, och en dryg timme senare genomfördes ett pulshöjande superset-pass (oslagbart!) som fullkomligt tog död på varenda muskelfiber i kroppen...jag tackar och bockar och inser att min planerade spinning imorgon ligger i farozonen, minst sagt.
Jag är glad om jag ens orkar ha klackar till klänningen om ett dygn.

Sov gott mina vänner - imorgon knyter vi ihop 2009!

xXx

SoMeTiMe tHiNgS
fALL aPaRt
So tHaT beTTeR tHiNgs
cAn fALL ToGEtHeR.

Nyårsplaner - check!

Så var nyårsnöten knäckt - jag ska fira nyår med min bästa vän! (på en hemmafest hos en person jag ännu inte känner tillsammans med en massa för mig både kända och okända människor...kul!)
Det har gått två år sen sist vi firade in det nya året ihop, så det är verkligen på tiden...kan inte tänka mig ett bättre sätt att starta fantastiska 2010!
Vad ska ni hitta på?
Foto privat. Nyårsafton 2007. En bild säger mer än 1000 ord...no further questions.

tisdag 29 december 2009

En liten del av mitt 2009...på begäran

Fina Sara frågade, och jag svarar som vanligt (över?)ärligt från hjärtat.
Här har ni en del av året som gick...

Årets...
Bedrift: Att lyckas lämna den andra världen. Den parallella. Det gör ont när jag tänker på den. Aj. (ha inte bråttom om du ska läsa alla inlägg från den andra världen, det tar tid...)
Bittra: Att bli uppsagd från jobbet. Anledningen, "arbetsbrist", var dock mer än en överdrift, eftersom det sist jag kollade satt en överbetald konsult på min plats. Mig får de aldrig tillbaka, not for the world.
Resa: Året började i Ecuador med min all time drömresa...Galapagosöarna med lillebror. När jag tittar på mina foton blir jag avundsjuk på mig själv och kan fortfarande inte riktigt förstå att jag har vandrat runt där bland jättesköldpaddor, märkliga ödlor och blue footed boobies. Overkligt.
Nytillskott: En sommarstuga i mitt vackra Dalarna. Min morfar byggde den en gång och när jag och lillebror (ok...och du mamma...) har putsat klart kommer vi att tillbringa många sköna och eftertänksamma dagar där. Längtar!
Förlust: Det står still. Har jag verkligen förlorat något? Spontant...nej. Vunnit något? Massor.
Vuxenpoäng: Jag fyllde 30 och firade det! Dessutom har jag lärt mig att sticka. Då är man väl ändå vuxen på riktigt?
Fysiska förändring: Hela jag har genomgått en fysisk förändring under året, och jag vågar påstå att jag aldrig har varit i bättre form än nu...underbar känsla!
Läsupplevelse: Det finns något som slår alla böcker jag har läst under året, och det är alla kommentarer som jag fick på mitt gästinlägg hos Vida. De gick rakt in i mitt hjärta och det är en minst sagt härlig känsla att veta att man påverkar människor med det man skriver.
Insikt: Att good things come to those who wait. Jag väntar dock fortfarande på vissa saker, men är övertygad om att de kommer när det är dags.
Teve-besatthet: Har en onödigt stor och dyr tv som står i stort sett orörd. Synd att säga att jag är besatt va?
Projekt och nyårslöfte: För tidigt att säga såhär två dygn innan nyårsafton, jag skissar fortfarande på det ultimata målet för 2010. Känner dock i hela kroppen att det blir ett bra år och att något stort kommer att hända. På riktigt.

Jag planerar att fortsätta sammanfattningen av mitt 2009 och undrar därför vad ni vill veta om mitt år?
Medan ni funderar på det skickar jag nyfiket vidare den här lilla uppgiften till Petra, Miss Agda och Emelie...nyfiken!

Hej hopp!

Testar bara att mailblogga från min rosa iPhone...hur går det tycker ni?

What to do?

Ärligt talat - nyårsafton är i övermorgon och jag har inte den blekaste aning om vad jag ska göra. Hade mer än gärna sett en repris på förra årets strömlösa middag...men det är liksom lite långt att åka hit.
Tips anyone?
Foto privat. Trerätters i djungeln...ta mig tillbaka.

måndag 28 december 2009

Gluteus smärtus

Alltså...vet ni hur rumpan känns ett par timmar efter 2 mils cykling, marklyft med supertung kettlebell och diverse mjölksyreframkallande övningar på pilatesboll?
Min bakdel kommer garanterat att vara snyggare sommaren 2010 än den var 2009 om jag fortsätter såhär, men helt ärligt ska jag köpa en trisslott om jag kan gå imorgon.

...

BECAUSE
SOMEONE
DOESN´T LOVE
YOU THE WAY
YOU WANT
THEM TO
DOESN´T
MEAN
THEY DON´T
LOVE YOU
WITH ALL
THEY HAVE.
- unknown

Måndagsmystik

Måndag. Tillbaka på jobbet. Vardagen smyger sig tillbaka.
Varför känner jag mig inte det minsta besvärad över det faktumet, utan istället som ett knippe röda.gula.rosa.gröna.blåa.lila ballonger som precis släppts fria och flyger okontrollerat i luften?
Life is a fairytale.
Foto privat. Göteborg i somras, dagen före U2 på Ullevi...

söndag 27 december 2009

Söndag by me, only for me

Sovmorgon.
Vaknar utvilad.
Härliga tankar.
Iskall promenad.
Grötfrukost.
Efterlängtad storstädning.
Fantastisk musik.
Tvättstuga.
Rensning i röran.
Lugn.
God lunch.
Telefonsamtal.
Sprittande promenad.
Hårt gympass.
Promenad i endorfinrus.
Lång, varm dusch.
Stans godaste kyckling.
Mysbrallor och raggsockor i ett rent hem.
= mitt recept för en perfekt söndag.

Imorgon är vardagen tillbaka med jobb och rutiner - längtar!

Övertändning!


Med ett skinande rent hem, energi så det räcker för två och ett gym som står och väntar fattades ju bara det här också för att jag totalt skulle gå i spinn!
För en music addict som jag finns väl knappast något bättre sätt att sammanfatta 2009...4:45 minuter av minnen och pure energy - eNjOy!
Tack till min vän och bloggräv Janne för tipset...I owe you one!

ThOuGhTs...

Drömmer...vaknar skönt förvirrad. Tänker...längtar...undrar...flyger. Ler...glad...varför? Va? Det pirrar och känns liksom helt tomt på en och samma gång. Skumt.
Tankar irrar runt och hittar ingenstans. Kurragömma är liv...jag ler igen. I need you...then what? Just brush it off...eller?

Härliga, förvirrade söndag - livet är föränderligt, oförutsett och härligt!
Foto privat. Ett av många tänkande träd i Cuyabeno Rainforest, Ecuador...miss it!

lördag 26 december 2009

Ctrl-Alt-Delete

Gymmet fick känna sig besegrat, och istället blev det 9 kilometer ljudlös löpning runt ett kallt och mörkt Stockholm i slask och härligt piskande underkylt regn.
Eufori är en underdrift. Och jag är inte ens ironisk.
Foto privat. Kall om kinderna men varm i själen...

En annan dag

Jag sitter på bussen tillbaka till Stockholm. Julen är i stort sett över för den här gången och jag känner mig mer än nöjd. Men hur mysigt det än är att vara ledig och ha oplanerade dagar så kan jag bara konstatera att jag är en människa som någonstans ändå gillar rutin. Planering, vardagar och koll på läget.
En del av mig säger att det är en extrem rastlöshet som bor i min kropp, att jag inte kan vara borta från mitt hem och min stad mer än ett par dagar utan att känna en smått oro.
En annan del säger att jag har en förmåga att värdesätta allt i livet, inte bara de lediga helgerna och mina få veckor semester, utan även de "vanliga" dagarna. Dagarna med en väckarklocka som ringer, ett jobb som skall göras och en tvättstuga som pockar på uppmärksamhet.
Tror kanske någonstans att det är en härlig blandning av allt.

Min jul har verkligen varit hur skön som helst. Jag har bott i mysbrallor sedan jag kom upp till Dalarna, ätit en massa gott, haft massor med tid för reflektion och eftertanke, och låtit mina träningskläder ligga orörda i väskan. Kroppen känns mer utvilad än på länge och jag ser fram emot att komma till stan, åka hem och dra på mig tränings kläder och sticka till gymmet (som jag tackar för att de har öppet till 20..!).
Planerar en julmatsfri middag hemma, ett skummande bad och en bra film tillsammans med min stickning. Kan inte tänka mig att sätta punkt för årets jul på ett bättre sätt.
Foto privat. Årets dalahäst, nummer 31 i samlingen...

fredag 25 december 2009

Tomhet

Är det bara jag som känner att juldagen är lite vemodig?
Julen för mig är liksom tiden innan och sedan själva julafton. Mellandagarna känns bara onödiga och för min del kan det gärna bli nyårsafton (längtar!) direkt.
Tror att jag ska lyda kroppen, parkera mig i soffan med mina stickningar och bara vägra krypa ur mysbrallorna på hela dagen. Göra det bästa av situationen liksom.
Foto privat. Juldagen 2008 ägnades åt att underskatta den sydamerikanska solen som tydligen var rätt stark trots molntäcket i Quito...

torsdag 24 december 2009

Kontraster

För ett år sen fick en plastgran på Schiphol Airport i Amsterdam skänka mig lite julstämning. Mitt livs resa tog sin början och tre underbara veckor spenderades tillsammans med lillebror i Ecuador. Självklart blir jag otroligt nostalgisk när jag tittar på mina knappt 1300 foton från resan, men i år känns det verkligen så rätt att vara med familjen.
Sitter nu hemma hos min älskade moster med frukosten i magen och mår som en prinsessa. Barnen går runt i morgonrock och tofflor, lurviga katten sover på soffan och jag har ett totalt lugn i kroppen. Jag mår så bra nu.

Önskar er alla en underbar julafton, det är ni värda!
Foto privat.

onsdag 23 december 2009

Dalakärlek!

Kramar.
Skratt.
Klappar.
Rim.
Snö.
Katter.
Mys.
Kyla.
Glögg.
Kärlek.
Det är dan före dan och jag är hemma.
Foto privat. Lillebrors fina papper med pepparkaksgrisar...

Ibland undrar man ju

Varför packade jag inte igår?
Om en halvtimme kommer min bror och hämtar mig och min väska är långt ifrån klar. Kommer att glömma hälften och får förmodligen stanna på både ett och två ställen för att komplettera packningen innan vi når Dalarna...
Spikmattan, ett par böcker, mysbrallor och stickningarna är iallafall med. Jag kommer att överleva.

tisdag 22 december 2009

...

Tack för lånet okända du.

Kan inte låta bli...

...att längta hem helt vansinnigt mycket när jag ser det här.
Familjekramar kan man aldrig få för många av...och snart är det dags - jippiiiii!

måndag 21 december 2009

Hon har somnat nu

Farmor...lilla farmor...har idag fått höra att cancern segrade.
Du var inte min men du kommer ändå alltid att vara lite farmor för mig.

Det känns som igår jag satt på din solvarma altan och drack kokkaffe. Åt dina kolakakor och lyssnade på när du stolt berättade om dina resor, alla äventyr och att femmans växel minsann var orörd på din bil.
Det känns inte längesedan vi satt där i din finsoffa och tittade på foton som inte visade mina egna minnen, men som ändå berörde mig till rysningar.
Det känns verkligen som nyligen som du mitt under släkt-karaoken, där någon knappt räknade med ditt deltagande, helt ogenerat frågade efter en sopkvast för att, i avsaknad av ett mic-stativ, kunna framföra Lena Philipsons Det gör ont på ett korrekt sätt.

Lilla farmor...det känns konstigt att jag fortfarande har geléburkar i mitt kylskåp som bär din handstil. Jag hoppas och tror dock att du mår bra nu och jag ler över att du med all säkerhet äntligen återigen sitter och pratar med de du älskar. Din älskade man och din saknade son som rycktes bort från dig alltför tidigt. Kanske blir du bjuden på en gin med grappo, utan is självklart.

Den elaka sjukdomen tog dig från jorden, men bar dig till en plats där jag hoppas att du nu känner total ro.
Sov gott, vi är många som saknar dig.

KaaaaBOOM!

Känner ni ibland att kroppen är fylld med så mycket energi att den bara vill sprängas!?
Jag har en sån dag idag...en dag när blodet rusar lite snabbare, fötterna känns lite piggare och jag bara inte kan sluta le.
Kan det vara min underbara morgonlöpning längs vattnet i närmare 10 minusgrader som har satt sina spår? Eller är det faktumet att det faktiskt är dan före dan före dan före dopparedan? Eller är det för att det snurrar skön nostalgi i stereon här på jobbet? Eller är livet bara allmänt härligt att leva?
Struntar i vilket - en underbar måndag är det!

söndag 20 december 2009

...

Tack Mia.

Livskvalitet...

...är att runda av en bra vecka, en spännande helg och en eftertänksam söndag med raggsockor, en skön filt och The Notebook.
Imorgon börjar julveckan och nedräkningen till en mysig roadtrip med lillebror hem till Dalarna kryper närmare. Kommer att sova som en prinsessa inatt och drömma underbara drömmar om snöänglar, kramar och pirr i magen...sov gott alla fina.
KärLeK.

Julfokus på rätt ställe

Ägnade precis en liten tanke åt mina nära. En liten tanke som nu växer sig större och större...en tanke på att det är så lätt att ta för givet att de alltid finns där, och alltid kommer att göra.
Den enkla anledningen är att en av mina vänner inte är långt ifrån att mista sin kära farmor, en farmor som jag en gång stod väldigt nära. Tanken på att hon inte har långt kvar gör lite ont i mig, och ännu ondare gör det när jag tänker på dem som blir kvar. Lilla farmor mår inte bra där hon är nu och kommer att må så otroligt mycket bättre på den platsen dit hon är på väg, det är jag helt säker på.

Vi är många som tänker på våra familjer såhär års. "Tänker på" i den mån att vi ränner runt på stan och jagar julklappar - diverse mer eller mindre användbara prylar inslagna i fint papper som skall symbolisera kärlek och omtanke. Jag är inget undantag, jag gillar också att köpa saker till dem jag bryr mig om och njuter av att göra andra människor glada. Tror att vi alla fungerar så, vissa mer, andra mindre.

Det som dock är lätt att glömma bort är att faktiskt berätta för alla dessa fina personer att de faktiskt betyder något i våra liv. Det slår mig då och då, och när jag tittar tillbaka ser jag att jag slogs hårt av det för ganska precis ett år sen.
När gjorde ni det senast - uttryckte er tacksamhet till dessa människor?

Mamma som alltid finns där. Pappa som jag träffar alldeles för sällan men som alltid finns i min tanke. Lillebror som är en underbar vän. Mormor som är så klok, har en underbar humor och som jag älskar mer än livet. Storebror som har det största av hjärtan. Lillasyster som jag önskar bodde närmare så att jag kunde sträcka ut min hand när den behövs. Moster som är som en syster, en vän och någon jag inte kan leva utan. Mosters man som har ett hjärta av guld och får mig att känna mig trygg och välkommen i deras hem. Mina kusiner som är mer som mina småsyskon och som jag känner sådan otrolig kärlek till. Morbröderna som jag träffar katastrofalt sällan men vars skratt och underbara värme jag kan sakna så vansinnigt mycket. Min bästa bästa vän som är helt oumbärlig i livet.

Jag kommer självklart att ha presenter med mig hem till Dalarna på onsdag, dock väldigt få hårda paket med prylar. Mitt största fokus kommer dock att ligga på kramar, närhet och omtanke, och mormor kommer återigen att få stå ut med 57 kilo tunga Helena i sitt knä, som alla andra jular.
Ligger det noll julklappar till mig under granen kommer jag ändå att le. Inte en pryl i världen kan slå känslan och tryggheten i att känna sig älskad.
Foto privat. Mormor...kan man låta bli att älska denna underbara tant?

lördag 19 december 2009

Jag älskar min stad!

En vit vinter är den sista pusselbiten. Efter snart 11 år i huvudstaden kan jag konstatera att Stockholm verkligen är en underbar stad, och att jag nu äntligen ser den som min. Förhastade beslut och insikter är inte riktigt min grej.
Foto privat. Utsikten från min balkong just nu. And it keeps on snowing...

Lovely lediga lördag!

Dinkelgröt med mammas blåbär, päron, rostad kokos, pumpakärnor, ett halvt ton kanel och min älskade sojamjölk.
Vägrar att äta frukost i något annat än en röd tallrik nu inför jul, så det så!

Idag har jag en underbar ledig lördag som ska spenderas med en sväng på stan, en fika med min stickning, lite pyssel hemma, träning, ett varmt bad, en god middag med ett glas Riesling och sen tidigt (definitionsfråga...) i säng med spikmattan för att ladda för jobb imorgon.
Vad gör ni idag?
Foto privat. Världens godaste frukost i min glada tallrik...

fredag 18 december 2009

torsdag 17 december 2009

i GoT a FeELiNg...

...that today's gonna be a GOOD DAY!

En iskall promenad till jobbet med snön yrande runt fötterna, varm bastu och dinkelgröt med kanel fick starta den här torsdagen.
Ett par julklappsinköp, en mer än efterlängtad BodyCombat med favoritinstruktören, snabb middag on the go och avslutningskväll med ett par (tre, fyra, fem...) glas rött på Golden Circle där bl.a. mina vänner Hasse och Henrik står på scenen, får avsluta den (maila mig om ni vill hänga med!).

Behöver jag säga att humöret är på TOPP idag?
Hoppas att ni får en fantastisk torsdag mina vänner!

onsdag 16 december 2009

~*WiNtEr*~

Äntligen får man dra på sig långkalsongerna och ta morgonpromenader i snö och en kyla som biter sig fast i kinderna - underbart!
Foto privat. En svart michelingubbe vid klipporna som bär på minnen.

tisdag 15 december 2009

En tisdag utan avsaknad

Snö när jag vaknade = lycka
Promenad till jobbet = hälsa
Jobb med underbara kollegor = glädje
Till redaktionen för att se kommande bilder på mig själv = utmaning
Stadsvandring = frustration
Telefonsamtal med lillebror och mamma = kärlek
Dans med underbara Niklas = endorfiner
Lång fika med bästa bästa vännen = eftertanke
Mys hemma i soffan = trygghet

Mitt liv är i mina händer och jag tar väl hand om det...harmoni.
Somnar som en prinsessa med längtan till en skön onsdag.

måndag 14 december 2009

???

Jag förstår inte varför jag inte går och lägger mig i tid på kvällarna.
Jag förstår inte varför jag väljer att kriga mot mig själv, världens svåraste motståndare.
Jag förstår inte hur vissa människor fungerar.
Jag förstår inte att det är julafton nästa vecka.
Jag förstår inte varför jag inte vågar kasta mig utför stupet lite oftare.
Jag förstår inte varför jag fryser hela tiden.
Jag förstår inte hur jag kan vara mätt innan jag ens har ätit.
Jag förstår inte varför jag ibland vill ha det som är totalt onåbart.
Jag förstår inte hur jag tidigare klarade mig utan min bästa vän.
Jag förstår inte varför jag inte kan bromsa lite.
Jag förstår inte varför jag går runt med ett konstant leende på läpparna.
Jag förstår inte varför jag kräver av mig själv att förstå allting.

Men en sak jag förstår är att det är det här som är livet och att jag bara älskar det för tillfället.
Sov gott mina vänner...

Magiska måndag...

Jag älskar verkligen måndagar, och denna decembermorgon lite mer än de tidigare.
En promenad genom ett kolsvart Stockholm klockan 05.00 på morgonen med Il Divo på högsta volym och äntligen snö i luften - kan det börja bättre?

Känner att julfeelingen kommer krypande sakta men säkert...KÄRLEK.

HaPpY MoNdAy!

söndag 13 december 2009

Begär, skuld och en krossad verklighet...

Den här filmen berörde mig otroligt mycket idag, och gjorde verkligen inte livets största gåta lättare att lösa. Se den, bli smått omskakad och fylld med eftertanke...
Foto privat.

Attraktion vs förälskelse vs kärlek

Lucia. Denna mysiga söndag som jag har börjat med luciamorgon på tv för att sedan krypa tillbaka till sängen och sova en stund till...en välbehövlig stressfri morgon.
För två år sen var min lucia inte lika mysig och rofylld. För exakt två år sen väntade jag på att min dåvarande pojkvän, sambo och kärlek skulle komma hem från en kul helg i Åre. Men jag såg inte fram emot det. Inte alls. Jag visste att det skulle bli vår sista dag som ett par, att vår saga, som jag en gång trodde skulle vara för evigt, skulle ta slut efter fem år. Tårar, smärta och lidande, men jag har aldrig ångrat mitt beslut och när jag går tillbaka ett år och läser vad jag skrev då känner jag att jag fortfarande känner samma sak. Det var ett svårt beslut, men det jag har fått har vägt upp det flerfaldigt.
Varför tog det slut? är det fortfarande människor som frågar. Ja, varför? Mina känslor var inte de rätta på slutet, något fattades. Jag älskade honom, men jag var inte kär. Jag kände mig trygg med honom, men attraktionen fanns inte.

Har pratat en del med en vän om alla dessa känslor och vad de står för.
Hur vet man att man är förälskad? Är en förälskelse likställt med att vara kär? Kan en attraktion kännas som en förälskelse? Vad är en attraktion och när övergår den till kärlek?
Att bli pirrig av att vara nära en människa och känna en dragning till honom/henne är väl en ren attraktion? Men är det skillnad om det samtidigt flyger omkring fjärilar i magen när personen är närvarande, eller kan det fortfarande "bara" vara en attraktion?
Om man dessutom trivs rent intellektuellt i hans/hennes närhet, känner sig varm inombords och har väldigt kul ihop - är man förälskad då?
Om man blir glad av ett samtal eller sms från personen i fråga och känner att man kan sitta i timmar och diskutera allt och inget - vad står det för?

Att bli attraherad av en människa tror jag händer alla flera gånger under livet, oavsett om man är singel eller i ett stabilt förhållande. Attraktionen till andra kommer alltid att finnas där, med det inte sagt att den kommer att övergå till något allvarligare än så.
Men när övergår attraktionen till en förälskelse? Och hur känner man skillnaden på en spontan och plötslig förälskelse och att man faktiskt är kär?
När har man träffat rätt? Är det när attraktionen och förälskelsen blir ett och skapar kärlek?
Hur vet man att kärleken är borta? Är det när attraktionen och förälskelsen har falnat och enbart tryggheten är kvar och totalt har tagit över?

Härliga lucia...tack för att du får mig att fundera över livets största gåta.
Foto privat. Kalifornien 2006. Här var jag garanterat både kär, förälskad och attraherad...allt på en gång.

lördag 12 december 2009

Även jag har en gräns...

...för vad jag orkar, och kvällens fest får känna sig besegrad av kvalitetsvila med mina stickningar hemma i soffan.
Efter nästan två timmars sömn nu på kvällen insåg jag att kroppen inte orkar en natt i vinets tecken, och istället försöker jag komma i säng tidigt och ställer sen klockan på 7 för att gå upp och titta på luciamorgon på tv - mysigt!
Jag är mer än nöjd med mitt beslut, men vill samtidigt tacka mamma för hjälpen att inse att jag faktiskt inte är mer än människa, en människa som kanske behöver vila lite då och då. När jag berättade för henne om min kommande vecka som startar på måndag med uppstigning 04.50, en lååång dags jobb, medlemskväll på jobbet, en sen kväll på Musslan, kvällsjobb följt av tidigt morgonjobb och avslutningskväll på Golden Circle...innan helgen ens är nådd, var hennes enda kommentar: Hade jag varit där nu hade jag bundit fast dig i soffan.
Det kommer fler fester. Förlorad sömn och vila får man dock sällan tillbaka.
Foto privat. Mina blivande egenskapade värmekällor...

Ambivalens

ambivale´ns, kluvenhet, konflikt mellan motstridiga känslor, impulser eller föreställningar.
Källa: NE

En trött Helena, sliten efter en lååång arbetsvecka och med en stor längtan efter en lugn hemmakväll i soffan läser Luciavaka bland sina events på Facebook, och Confirmed guests-listan ser onekligen mer än bra ut. Statusen är dock fortfarande Maybe attending och stickningen gråter inombords över bara tanken på att bli lämnad ensam.
Ambivalens big time.
Källa: Mitt liv.

Någon som vill ta mitt beslut?

Julvilan är räddad!

Jag har hämtat ut ett paket. Förstår ni hur många timmar jag kommer att kunna sitta stilla i alla soffor hemma i Dalarna över jul nu? Längtar!

fredag 11 december 2009

Hur tänker man...

...när man vet att det är julfest ikväll och ändå bara sover 4 timmar? Blir så trött på mig själv...
Sover verkligen alldeles för lite nu, är för rastlös för att lägga mig och tycker att sömn är slöseri med livstid. Inte bra, jag vet, men jag har verkligen svårt att komma ur spiralen...och kan förvarna släkten redan nu att julen kommer att spenderas mer sovande än vaken (inget nytt under solen...).

Någon som har bra tips på hur man börjar uppskatta sömnen och kommer i säng (trots att man inte har någon att dela den med...) i bra tid på kvällen?

torsdag 10 december 2009

Ojämnt

Jag har fyra klänningar som hänger i hallen just nu, men bara en julfest med jobbet imorgon...hur ska jag få ihop det?
Orka.

Exponerad

Jaaaaahapp! Då är delar av gårdagens plåtning ute för lite smygtitt...
Onekligen spännande att se vad det blir av det!

onsdag 9 december 2009

En ovanlig onsdag...

...i ett liv som snart slår hastighetsrekord.
Lovar att berätta var och när ni kan se reslutatet...
Sov gott mina vänner!
Foto privat. Jag och en underbar make up artist med ett stort hjärta. Tack för bilden Daniel!

tisdag 8 december 2009

Vad är det frågan om?

Igår fick jag ett mail som gjorde att jag imorgon bitti ska infinna mig i en fotostudio.
Idag skulle jag och C gå och träna som vanligt, men lyckades hamna mitt i en reklamfilmsinspelning.
Vem är det som vill att jag till vilket pris som helst ska exponeras offentligt? Man börjar ju onekligen undra.

måndag 7 december 2009

~~~~~

BeAuTifuL TuEsDaY..!

Konsten att vända en dag

Vaknade med kudden fastlimmad på kinden och ville verkligen inte gå upp....men så hände något med den här måndagen, måndagen som jag kände att jag lika gärna kunde stryka ett streck över redan innan den knappt hade börjat.
Bjöd mig själv på en underbar frukost och gott kaffe.
Åkte till jobbet med skön musik i öronen.
Klev upp på löpbandet och slog mitt personliga rekord på 5 km.
Åt en god sushi med mina härliga kollegor.
Fick ett kul mail som gjorde mig nervös och glad på en och samma gång (och vips var onsdag fm fulltecknad i kalendern...hjälp!).
Jobbade och träffade en massa trevliga kunder.
Tog en promenad hemåt med min bästa vän som sällskap i telefon.
...och nu har jag precis avrundat kvällen med lite kvällsmat och ska snart krypa under täcket, mer än nöjd med den här måndagen.
Ibland blir det verkligen inte som man har tänkt sig, men det är inte alltid till det sämre, snarare tvärtom.

Sov gott alla små stjärnor där ute...
Foto privat. Min busshållplats för en vecka sedan. Please, ge mig kylan tillbaka...

Jag vill somna om...

Tro det eller ej, men jag vill faktiskt det. Somna om. Jag vet, ni har förmodligen aldrig hört mig säga det förut, och ska jag vara ärlig är det rätt ovant att säga. Jag förstår inte, men idag är jag så ofattbart seeeeeeeeg och vill bara krypa tillbaka ner under täcket och drömma.
Kan det vara för att himlen är gråare än grå och känns som att den väger ett ton?
Kan det vara för att mina drömmar var extra bra och skönt verklighetsfrånvända?
Kan det vara för att jag för ovanlighetens skull har sovit åtta timmar och att det faktiskt är för mycket för mig?
Oavsett vilket skulle jag bara vilja öppna balkongdörren, ta en bok och krypa ner igen. Läsa en sida eller två för att sedan låta ögonlocken falla ner och bara somna. In my dreams.
Verkligenheten säger upp och hoppa, låter mig komma ihåg att det är dags att piggna till, dricka upp kaffet och dra mig mot stan för kilometerintervaller på löpbandet och ett extra långt arbetspass - heja måndag!

If you rest, you rust. ~ Helen Hayes

söndag 6 december 2009

Ofrivillig men otippat skön vila

Jag är så stolt över mig själv!
Efter allmänna påtryckningar från en och annan kollega toppat med en minst sagt smärtsam timme (tendens till löparknä...aj aj aj!) på massagebänken i torsdags gav jag mig f*n på att jag skulle vila från träningen hela helgen.
Nu har det blivit söndag kväll och antalet träningsminuter sedan i torsdags är faktiskt noll. Jag känner mig ovanligt pigg i kroppen och vansinnigt peppad för en ny vecka med en massa träning och annat skoj!
Vila är ju såhär i efterhand helt klart underskattat och jag ska göra mitt yttersta för att även i fortsättningen få in mer än bara en träningsfri dag i veckan, hur rastlös jag än är och hur svårt det än känns att leva utan endorfinruset som är totalt beroendeframkallande...
Knepet för en människa med myror i brallan som jag är att hitta något annat att distrahera sig med, och det är väl antagligen därför jag snart har en halv kilometer lång stickad halsduk i soffan (lovar att visa när den är klar!). Bättre än överträning iallafall, har jag hört.

* Sov gott mina vänner, och happy andra advent! *

Flytande frukost

Det har hänt något med min morgonaptit. Frukostmänniskan Helena har plötsligt svårt att tugga i sig dagens första måltid...inte vidare bra med tanke på att frukosten är en minst sagt viktig del av dagens näringsintag.
Gröten känns som en omöjlighet att få i sig, för att inte tala om det kokta ägget som jag tidigare har längtat efter...det vill liksom inte. Märkligt, men nu är det som det är och problemet är till för att lösas.
Kom för ett par dagar sedan på att jag ju faktiskt har en blender som står i köket och får oförtjänt lite uppmärksamhet, och vips så var det löst! Ner med mammas blåbär, ett ägg, lite laktosfri yoghurt, en banan, en skvätt sojamjölk, en massa kanel och några flarn rostad kokos. Behöver jag ens säga att det smakar som en dröm?
Foto privat. Hela lägenheten doftar kanel av oljan från Granit. "Vila, allt är som det ska vara" säger tändsticksasken från Kreativ Insikt, och jag gör mitt bästa för att lyda...

lördag 5 december 2009

.....

Psst...tack söta för lånet!

Boyband nostalgia...

...och jag låter bilderna från igår tala för sig själva.
Upplevde Backstreet Boys från en "hyfsad" plats, minst sagt, och jag log hela vägen hem. Jag kommer förmodligen aldrig att få nog av boybandkonserter, punkt slut.
Foton privata.

torsdag 3 december 2009

Nu kör vi!

19.30 ikväll smäller det!
Men innan det.....SOUNDCHECK i eftermiddag - and I'm invited! Rapport kommer...
Backstreets back alright!
Foto privat! Globen 2005.

Backstreet Boys is in town!

Imorgon är det dags! Jag blir återigen tonåring och ser Backstreet Boys live på Hovet! Kommer inte ihåg vilken gång i ordningen jag ser dem, än mindre antalet boyband-konserter som avverkats totalt...
Märkligt det där med fenomenet boybands förresten, man kan liksom inte släppa det om man en gång har fastnat. Lyssnar i princip aldrig på det hemma, men när det närmar sig konsert så bultar boybandhjärtat lite snabbare.
Morgondagens konsertupplevelse verkar efter ett trevligt telefonsamtal tidigare idag minst sagt bli lite olik alla andra... Återkommer.

...~*~?~*~...

Det snurrar. Big time.
Foto privat. En av många vackra kreationer vid Häringe Slott...

onsdag 2 december 2009

MjöLkSyRa!

Note to self: Säg inte JA utan att blinka när en PT föreslår "ett riktigt grispass".
Imorgon är en annan dag...en dag när min gång förmodligen inte kommer att se ut som den brukar. Men det som inte dödar härdar, har jag hört.

Hänger lite på utsidan

Jag mår som en prinsessa. Jobbar lite mer än vanligt. Stickar. Spenderar en hel massa kvalitetstid med min bästa vän. Njuter av kylan. Läser. Går på bio och äter popcorn. Tränar. Utforskar Spotify. Fikar. Skrattar. Analyserar livet. Lever.
Ifall ni undrar varför jag inte hänger här så ofta menar jag.
Foto privat. Mitt soffsällskap.

måndag 30 november 2009

Vår eller vinter?

Första måndagen på länge som jag inte behöver gå upp 04.50, och jag kunde istället börja veckan med en härlig löprunda! 9 km runt ett Stockholm som imorgon tydligen kliver in i mysmånaden december, men som idag snarare bjuder på vårregn.
Är det bara jag som har lite svårt att känna julkänslor när tightsen ser ut såhär när man kommer hem? Känns faktiskt rätt långt till pepparkakeland för tillfället...
Foto privat. Trötta och leriga...

söndag 29 november 2009

Ärlighet varar längst...men hela vägen?

Är det alltid rätt att vara ärlig?
Är vita lögner ok?
Vad är en vit lögn och när övergår den till en svart?
Vill man att människor alltid ska vara 100% ärliga i alla lägen?
Mår man alltid bättre av att få sanningen kastad i ansiktet, eller finns det sanningar man mår bättre av att vara utan?
Det är sådana här små härliga tankar som snurrar lite i huvudet idag. Älskar att analysera, dissikera och bli klokare
Hur ser ni på saken - varar ärligheten verkligen längst?

lördag 28 november 2009

Fysisk vila och mental avkoppling

Ni som har varit med här ett tag vet ju att jag är näst intill landets mest rastlösa människa... Min "avkoppling" brukar bli ett varv löpning runt Kungsholmen. Att springa en mil förstår ju dock alla att det inte är det ultimata sättet att vila kroppen på, även om det mentalt är helt oslagbart.
Efter påtryckningar från alla håll och kanter har jag nu bestämt mig för att försöka vila från träningen mer än en dag i veckan. Har försökt förut utan vidare resultat, men nu ska jag verkligen försöka på riktigt.
Rastlös och med ständigt kli i fingrarna måste jag hitta något att göra för att kunna sitta still. Förra helgen när mamma var på besök kom jag på att jag hade en stickning som har legat bortglömd sedan förra hösten, en grå halsduk som aldrig blev klar...har väl inte haft ro att sitta still tillräckligt länge. Nu är den iallafall äntligen klar och två nya är påbörjade, och jag har insett att stickning är det ultimata sättet att bli tvungen att sitta still, koncentrera sig lite lagom och inte kunna göra tusen andra saker samtidigt.
Ska stickningen rädda mig från min begynnande överträning?
Foto privat. En av två halsdukar som förmodligen är klara innan jul...

fredag 27 november 2009

Bloggen haltar lite...

...medan jag rusar omkring i 280 km/h i den riktiga världen.
Snart tillbaka - promise! Ska bara...sova. Försöka, that is.
Foto privat. Klona mig, please.

Vänskap i kubik

Det är få förunnat att vara bästa vänner efter 20 år.
C - tack för att du får mig att andas i takt igen!
Foto privat. En spårvagn någonstans i Göteborg...

Livskvalitet

Träning. Urspårning på Pressbyrån. Mysbrallor. Risnudlar. Rökt lax. Nagellack. Minnen. Apelsin. Penfolds vita. Nostalgi. Dejta eller dumpa? Spotify. Mys. Trisslott. Skratt. Analys.
Jag sover över hos min bästa vän och känner mig som en tonåring igen. Love it.

onsdag 25 november 2009

En smärtsam timme med chefen

"Jag vill fokusera på baksida axlar och rygg" sa jag.
"Ok" sa han.
Fokusera betyder tydligen inte samma sak i allas huvud. Är man PT står det uppenbarligen för att döda.
Idag har jag upplevt jag mitt livs värsta mjölksyra i ländryggen, och imorgon blir det förmodligen rullstol till jobbet. Vilken tur att jag bara har två timmar träning inbokat på kvällen...
Konstaterat är iallafall att kombinationen tävlingsmänniska och en chef som är PT är förödande.
Man ska lära sig något nytt varje dag har jag hört.
Foto privat. Min stackars rygg...förlåt.

tisdag 24 november 2009

Bio x 2

Har haft lite bloggkoma och ägnat all energi åt livet utanför cyberspace i ett par dagar. Ganska skönt att fokusera bort sin dator ibland, men självklart tråkigt att inte ha någon kontakt med er som är här och trampar omkring...det kommer dock garanterat bli bättre med min nya kompis som ligger i hallen och väntar på att få bli uppackad...

Jag har iallafall hunnit med två filmer på bio sen sist. 2012 i söndags, och igår var det förhandsvisning av efterlängtade Luftslottet som sprängdes.

2012 var precis vad jag hade förväntat mig. En überamerikansk och overklig (självklart och förväntat) katastroffilm (älskar katastroffilmer!) med helt makalösa effekter (så bra att man faktiskt är lite lite rädd för den 20 december 2012...på riktigt). Lagom mycket spänning och en liten dos kärlek. En bra film, och jag var glad att jag av smått misstag bokade "plusstolar" med gigantiskt benutrymme...2 h 40 min är rätt lång tid att sitta ihopknuten i vanlig stol annars.

Luftslottet som sprängdes hade jag längtat efter sedan eftertexten till Flickan som lekte med elden rullade. Jag gillar verkligen böckerna, tyckte att första filmen var ljusår bättre än den andra och hade inte alltför höga förväntingar på den tredje och sista.
Dock måste jag säga att den var mycket bättre än jag förväntat mig, dock inte bättre än den första men garanterat bättre än den andra. Lisbeth Salander briljerade, tiden flög förbi ocn jag kan inte nog önska att det skulle finnas en fortsättning...

Jag är inne i ett riktigt bioflow nu...någon som har en film att rekommendera?

måndag 23 november 2009

Tidsbrist!

Jag lever! Det är bara det att mamma har varit på besök, jag har sett 2012 (recension kommer), stickat halsduk, jobbat och sovit för lite. Bloggen ligger inte så högt på priolistan just nu och jag hoppas att ni har förståelse.
Ikväll är det träning, lite övertidsjobb och förhandsvisning av Luftslottet som sprängdes. Hoppas vara tillbaka i mina normala spår imorgon...kan dock inte lova något.
Kram på er så länge!

söndag 22 november 2009

Kvalitetstid á la Helena

Sovmorgon.
Löprunda i solen.
Stressfri frukost med mamma.
Långsam shopping på stan.
Chokladfabriken.
God lunch.
Kramas med bästa vännen.
Trubbel i paradiset.
Salladsmiddag.
Promenad i kylslaget Stockholm.
Vin och drinkar i värmen på Musslan.
Bussresa hem med kiknande skratt.
God natt-sms från min bästa vän någonsin.

Min lördag var kvalitetstid rakt igenom. Söndagen har knappt börjat, men jag känner redan nu att den kommer att bli minst lika bra. God morgon!
Foto privat. Jag, mamma och C på Musslan. Den mest fokuserade bilden vi fick till. Hög nivå...not.

lördag 21 november 2009

Äntligen!

Jag skulle ta en vilodag idag. Skulle ta en vilodag, that is. Men vem kan motstå löparskorna och ett Stockholm som badar i sol?
9 kilometer senare och med gröten i magen är jag nu mer än redo att ge mig ut i solen och göra stan med mamma. Senare möter vi upp C för bio, middag och ett glas vin.
Underbara lördag! Vad hittar ni på?
Foto privat. Solen hälsar på min balkong.

fredag 20 november 2009

Ni MÅSTE bara se...


...vad man kan missa när man inte hänger på Golden Circle på torsdagarna...
Lasse Nilsen igår med egen tolkning av Lionel Richies Hello - hysteriskt bra!

Jag är med mamma...

...och har inte riktigt tid att fokusera på bloggen för tillfället.
Istället har jag och mamma varit på stand up comedy, hängt tillsammans på mitt jobb (där mamma hälsade på mina kollegor och bjöd alla på uppskattat julgodis), skrattat, gråtit, ätit mysig lunch på Blåbär, promenerat genom stan, fikat och sitter nu och dricker ett glas rött, äter chokladdoppade gojibär och tittar på Idol i duntofflor...och helgen har knappt börjat!
Önskar er alla en helt underbar helg!
Foto privat. Jag och mamma på väg till Riga, januari 2008.

onsdag 18 november 2009

Äntligen torsdag...

...och mamma anländer till den stora staden!
En mysig helg ligger framför mina fötter - jippi!
Psst...vi ses väl på Golden Circle ikväll?
Foto privat. Mamma på vår spa-resa till Riga, januari 2008.

Jag visste det!

Jag kände på mig redan imorse när jag vaknade (lite för tidigt...) att det här skulle bli en bra dag!
En lugn morgon hemma, en fantastiskt bra dag på jobbet, lyckades få biljetter till förhandsvisningen av Luftslottet som sprängdes på måndag, mammas goda älgkött till lunch, roligt övertidsarbete(!), träning med bästa vännen och nu kvalitetstid med tända ljus hemma i soffan.
Att mamma kommer ner från Dalarna imorgon och stannar hela helgen gör ju inte känslan i kroppen sämre.
Jag kommer att sova gott inatt, minst sagt. Önskar er detsamma.

God (jättetidig) morgon!

Vaknade pigg innan klockan imorse. Bra, tänker ni. Ja, om det inte vore så att min klocka står på 04.50.
Klockan 04.15 var jag klarvaken, pigg och redo att gå upp. Det känns faktiskt inte helt normalt att sitta och dricka té innan tidningen ens har kommit, det gör det inte.
Men så går det när man för en gångs skull ska lägga sig tidigt. Nu vet jag hur det känns och kan stanna uppe lite längre ikväll istället, skönt.
Ha en fin dag mina vänner, deppa inte ihop för att himlen har öppnat sig och regnet aldrig verkar ta slut...vädret är inte värd er energi. Kram!

Better to light a candle than to curse the darkness.
~ Kinesiskt ordspråk

tisdag 17 november 2009

Vad gör du på torsdag?

Inga planer på torsdag? Vill du hänga med till Golden Circle Comedy Club för att äta lite god mat, träffa ett par andra bloggare och skratta så att du får träningsvärk?
Bord är bokat klockan 18.30 och 20.00 är det showstart!
Maila mig (helenateodora@hotmail.com) så får du vara med på min lista - fri entré och en garanterat kul kväll!

Laughter is the sun that drives winter from the human face. ~Victor Hugo

måndag 16 november 2009

Dagens lärdom

Note to self: träna inte BodyCombat två dagar efter Poledancing.
Musklerna brinner och träningsvärken imorgon kommer inte att vara av denna värld. Slut på meddelande.
Foto privat. Anledningen till mina ömma axlar och rygg...

söndag 15 november 2009

En underbar svensk film!

Tog tag i den här bakisdagen och drog på bio. Ensam i biomörkret med popcorn är bättre än ensam i soffmörkret utan popcorn.
Tänkte se Trubbel i paradiset, en tjejfilm utan krav på tankeverksamhet, men är glad att jag ångrade mig i biljettkön och valde Bröllopsfotografen istället. Alltså - vilken underbar film! Kjell Bergqvist briljerar som vanligt och Björn Starrin är helt klockren i huvudrollen. Värmländskan är bredare än någonsin och jag skrattade och grät omvartannat. Ni bara måste se den!
Nu är det dags att avrunda dagen, lägga sig en stund på spikmattan och sova några välbehövliga timmar innan klockan ringer strax innan 5. Imorgon är det måndag, en av mina favoritdagar!
Sov sött mina vänner...
Foto privat. Personalfest 2005. I bakgrunden Björn Starrin som var där och uppträdde med sitt band The Starboys - fantastiskt bra!

En baksmälla värd att ha

Igår personalfest...försökte betala taxin hem med körkortet.
Idag ingen personalfest. Inte festligt alls faktiskt. Ofest helt enkelt.
Foto privat. Den första men inte sista flaskan som beställdes in...

lördag 14 november 2009

I need a stranger to tell me I'm beautiful...

Heather Novas texter i kombination med hennes sköra röst är det som gör henne till den underbara artist hon är, och igår fick hon mig att fälla åtskilliga tårar i Filadeldiakyrkan...många minnen och en massa känslor.
Heather och en enda musiker på scenen, alla låtar i fantastiska avskalade versioner och publiken satt smått paralyserad. Jag har inga ord som nog kan beskriva känslan när jag lämnade konserten, men jag kan säga att hennes nya skiva The Jasmine Flower kommer att gå varm här hemma i vinter. Ryser fortfarande av tanken på hur bra hon var igår.
Psst...konserten kommer att finnas att ladda ner som mp3 på hennes hemsida fr.o.m. ikväll...missa den inte!
Foton privata!