tisdag 29 september 2009

Det var inte vinet

Nej mina vänner, det var nog inte det. Vinet alltså. Det är faktiskt så att jag måste ta en paus. En paus från min blogg. En paus från att flasha mitt liv och mina tankar på internet. Jag behöver papper och penna nu, spara ord som bara är för mig själv att läsa. Samla tankar. Andas.
Det blir förmodligen en paus i ordets rätta bemärkelse. Jag tror nämligen att jag kommer tillbaka. Tror. Jag vet inte.
Era kommentarer värmer och jag vet att några av er verkligen kommer att sakna mig lika mycket som jag kommer att sakna er. Men det går inte just nu. Jag måste bort en stund.

Promise me you'll never forget me, because if I thought you would I'd never leave...
Winnie the Pooh

Klockan är mycket...

...och jag har druckit ett par glas vin. Men ikväll slogs jag av tanken...en tanke bland tusen andra tankar.
Jag slutar blogga, på riktigt.
Ska sova på saken, men risken(chansen?) finns att jag under morgondagen gör mitt sista inlägg.

måndag 28 september 2009

Inlägg nr 700...

...tillägnar jag helt till er läsare!
Har en fullspäckad måndag med jobb, besök hos hudterapeuten, träning och slutligen avskedsmiddag med gamla arbetskollegorna (jag vet att jag slutade redan i juni, men det är först nu jag har tillräckligt med distans...).
Eftersom det inte finns en enda minut över för bloggen(blä) idag tänkte jag lämna den helt i era händer istället och ha en liten frågestund. Fråga vad ni vill. Om min träning. Om min vila. Om mina drömmar. Mardrömmar. Min person. Min bakgrund. Min framtid. Vad ni vill.
Imorgon bitti efter yogan lovar jag att börja svara. På allt.

Puss på er och ha en underbar måndag!
Foto privat. Jag och mr sjölejon på Galapagos.

söndag 27 september 2009

Någon mer som är dum i huvudet?

Jag har en lugn dag på jobbet och sitter och lusläser(varför heter det så?) DN Söndag i solen på balkongen.
Stefan Einhorn, som jag har stor respekt för och vars böcker jag kan läsa om och om igen, är offer i dagens söndagsintervju. Han pratar om hur man blir klokare som människa.
"Ibland glimmar det till och ibland är jag riktigt dum i huvudet" är hur han beskriver sin egen klokhet. Sköna ord som jag inte kan låta bli att nicka instämmande och le lite åt. Det är ju jag. Ibland klokare än min egen förmåga och ibland totalt tappad. Just nu i livet är jag mer åt det senare hållet, oklart varför.
Intervjun avslutas med Stefans sju punkter för att bli en klokare människa, håll till godo:
Våga tala om viktiga saker. Ställ raka, men samtidigt igenkännande, frågor.
Var ensam ibland. Gör ingenting, stäng av informationsflödet och låt tankarna vandra.
Meditera.
Lita mer på magkänslan, på din intuition, när du fattar beslut.
Öva på att hitta lösningar på svåra dilemman, så är du beredd när de dyker up i verkliga livet.
Var ödmjuk och försök se problem ur olika perspektiv.
Jag kan skriva under på det mesta, men har en hel del att jobba på ser jag. Inte så konstigt då att man är riktigt dum i huvudet ibland.
Foto privat. Har man lugnt på jobbet så har man.

Vad har han gjort för ont?

För två år sedan var det Grill. Igår kväll brann Kungsholmen. Jag tycker uppriktigt sagt riktigt synd om Melker Andersson. Vad har han gjort?

Branden på Grill misstänks vara anlagd, men ingen är ännu gripen för det brottet. Direkt efter branden bestämde sig Melker för att Grill skulle öppna igen, och det så snart det bara gick. Pratade med en servitör där för ett tag sen och han berättade att Melker även var mån om att all personal tillfälligt skulle omplaceras runtom på de andra restaurangerna, så att ingen skulle missa någon inkomst. Ett tecken på ett stort hjärta får man väl ändå säga?

Igår gick jag förbi Kungsholmen vid 19-tiden. En dryg timme senare fick de evakuera restaurangen och imorse när jag gick förbi stod det fortfarande en halvdrucken cosmopolitan på ett av fönsterborden (tog ingen bild eftersom jag inte tror att poliserna utanför skulle uppskatta det särskilt mycket...). Kan inte låta bli att få lite ont i hjärtat över hur en människa kan drabbas av så mycket otur. Eller är han reinkarnerad och var pyroman i sitt förra liv?
Man börjar ju undra.

Jag hoppas verkligen inte att den här branden också är anlagd(vilket de i nuläget inte tror). Det kunde ha gått riktigt illa den här gången med tanke på att grannen heter Preem och bokstavligen ligger vägg i vägg...ryser av bara tanken på vad som hade kunnat hända.
Bild lånad från dn.se.

lördag 26 september 2009

Ovanligt nyttig och god paella

På lunchen idag bestämde jag mig för att ta en favorit i repris och gå till Diet Shop, som ligger ett kvarter från jobbet, och köpa Stockholms godaste(?) skaldjurssallad. När jag kom dit gapade dock salladsdisken tom och jag insåg att sol i Stockholm och att klockan redan var 14 inte var någon bra kombination om man ville hinna få en sallad till lunch...
Chansade på dagens varma lunch och blev minst sagt nöjd! En helt vansinnig god skaldjurspaella gjord på quinoa, räkor, musslor, bläckfisk(yummie!) och en massa goda grönsaker. Till det serverades en mager aioli med rejält mycket vitlök...tur att kvällen ska spenderas hemma i soffan!
Har ni inte besökt Diet Shop tidigare tycker jag att ni ska ta er till Sibyllegatan 51 och hälsa på. Ett helt fantastiskt litet ställe med supergod mat för både avhämtning och för att äta på plats. En butik som säljer det mesta du kan tänka dig för att leva sunt och personal som är hur trevlig som helst! Ett ställe man gärna kommer tillbaka till, minst sagt. Känns faktiskt inte alls särskilt tråkigt att platsen jag jobbar på var tredje helg ligger ett stenkast bort...
Några andra bra tips på nyttiga luncher i Stockholm?
Foto privat.

Jobba = lyx

Då var det lördag igen då. En hel vecka sen jag just nu förberedde min 30-årsfest som bäst...galet vad snabbt veckorna går! Men tiden går fort när man har roligt, som man brukar säga.
Det står jobb i min kalender den här helgen. Som jag skrev igår har jag av någon skum anledning ändå längtat till helgen, trots att jag vet att jag ska spendera den inomhus på jobbet. I morse kom jag på varför. Bara andra helgen jag jobbar sedan jag bytte jobb, men jag har redan lyckats skapa en liten jobbhelgsritual.
Börjar morgonen med en shot aminosyror (börjar vänja mig vid smaken...). Sen en promenad på 45 minuter längs vattnet till jobbet, och väl framme blir det ett snabbt och effektivt pass i gymmet med min musik i högtalarna (tacka gud för Spotify!). Ser till att vara klar i så pass bra tid att jag hinner ta en lång och varm dusch och lyxa ordentligt (Kiehl´s produkter är fantastiska!).
När jag sedan sitter med min gröt, mitt ägg och nybryggt kaffe och läser DN inser jag att nuet blir precis vad man väljer att göra av det. I alla lägen. Varje dag. Hela livet ut. Jobba är tråkigt om du tillåter den känslan ta över och trycka bort möjligheten att faktiskt gilla läget, att göra det bästa av situationen. Mitt liv är för kort för att slösa energi på negativa inställningar och uppgivenhet. Jag gillar mitt jobb och mitt liv, och den enkla anledningen är att jag aktivt väljer att känna så.
Hoppas att ni får en underbar lördag!
Foto privat. Kiehl´s Soy Milk & Honey Body Polish, en trogen vän varje helgjobbsmorgon som håller mig len som en bebis...

Biofredag

Nej, Flickan som lekte med elden är inte lika bra som Män som hatar kvinnor. Det är dock en ruggigt bra film och Noomi Rapace är fortfarande så snygg att man nästan funderar på att bli homosexuell.
På måndag är det jag som rycker tag i första bästa PT på jobbet och beställer Lisbeth Salanders mage.

fredag 25 september 2009

Normalt?

Håller jag på att bli galen eller är det ok att såhär på fredagen, efter snart fem avklarade arbetsdagar, längta till helgen trots att jag ska jobba både lördag och söndag (och måndag, tisdag, onsdag och torsdag...)? Det tar tid att vänja sig vid att man faktiskt har ett jobb som man med glädje skuttar till varje dag...känns liksom som att man inte jobbar "på riktigt" om ni förstår vad jag menar. Onekligen ett lyxproblem dock.
Finns det fler där ute som känner likadant?

Dominik Henzel

Eller ska jag säga killen som är "bågar" i Synsam-reklamen? Det spelar ingen roll...det är samma person, och ikväll såg jag honom på Golden Circle Comedy Club.
Anledningen till att jag tillslut släpade mig upp ur soffan efter träning och middag var egentligen Peter Wahlbeck, som jag hade tänkt bestämma mig för en gång för alla om han är rolig eller bara konstig. Han får dock stå ut med att vara second best ikväll. Dominik dominerade, och att Peter hade en av sina konstiga(ste) kvällar hör inte ens hit.
Se Dominik så snart ni kan (under tiden finns han att hitta på YouTube...)...bara ett tips.
Om två veckor, torsdagen den 8 oktober, gästar Magnus Betnér Golden Circle. Vill ni vara säkra på att inte missa honom (för det vill ni inte) så gör ni bäst i att maila nu till comedy@tvagrabbar.se och boka ett bord, det har jag gjort...
Foto privat. Dominik dominerade Golden Circle ikväll.

torsdag 24 september 2009

Hösttecken?

Är i en minst sagt konstig mood. Totalt upprymd och lycklig efter ett grymt kul pass på gymmet, men samtidigt lite nedstämd av längtan. Längtan efter en massa som jag vill ha i min närhet...nära mig och inte långt bort. Här och inte där. Nu och inte sen.
Min bästa vän, iskall vattenmelonjuice i skuggan av en het sol, min familj, en tappad kärlek som jag aldrig haft, en katt med obegränsat tålamod, biomys, oväntat besök, sand mellan tårna, en sojalatte iklädd mössa, kramar, skavfötters mysbrallor i soffan, skratt, bus, kuddkrig, choklad...
Nu är det höst på riktigt.
Foto privat. Jag och min allra bästa vän...hon är inte här och det suger, för att vara helt ärlig.

Gröt och gråt


Kalla det publikfireri om ni vill, men kom inte och säg att det inte är vackert...
Härligt att börja dagen med lite tårar. God morgon.
Tack Miss M för att du fick mig att hitta klippet...

onsdag 23 september 2009

One word

Fina Vida har utmanat mig, och eftersom jag är en person som gärna låter mig utmanas hoppar jag självklart på!
Att beskriva en blogg med ett ord är dock inte det lättaste, så jag fick fundera en stund. Vida är en av de klokaste bloggerskor jag vet och hennes inlägg är alltid vackra, finurliga och eftertänksamma. Aldrig någonsin har jag läst ett inlägg hos henne som jag inte har tyckt om eller som har varit meningslöst. Aldrig. Mitt ord som får beskriva hennes fina blogg är därför meningsfull. Meningsfull i den bemärkelsen att hennes ord betyder mycket för mig och min vandring genom livet. Tack Vida för att du är så klok och delar med dig av dina finurligheter.
Utmaningen skall nu vidare till fem personer, och jag är lite nyfiken på hur Petra, Miss Agda, Sofy, Solli och Emelie skulle beskriva min blogg med ett ord?

Ibland undrar man ju...

Jag lägger mig väldigt sällan i vad människor äter. Anser att vuxna människor är ansvariga för sitt eget liv och får själva bestämma hur de behandlar sin kropp. Precis så tänkte jag imorse under min efterlängtade löprunda när jag ser en kvinna (smal, snygg och knappast i behov av att gå ner i vikt) sitta i en busskur och äta en Nutrilett-bar till frukost. Inget jag skulle göra, men som sagt, vuxna människor är i de flesta fall smarta nog att ta ansvar för sin egen hälsa.
När jag tittar en gång till ser jag dock att hennes son, som max är 10 år gammal, sitter och äter en likadan! Kände direkt hur jag smått började koka inombords. Alltså, jag är ingen mamma och vet inte speciellt mycket om barnuppfostran, men jag anser att jag inte helt är ute och cyklar när jag blir lite smått förbannad och påstår att jag är rätt säker på att detta inte är vad ett barn behöver till frukost:

Mjölkprotein, glukossirap, mjölkchoklad (socker, kakaosmör, torrmjölk, kakaomassa, emulgeringsmedel (sojalecitin), aromämne (vanilj), oligofruktos, surhetsreglerande medel (citronsyra), karamellsirap. Mineraler: (dikaliumfostat, trikalciumfosfat, trinatriumcitrat, magnesiumoxid, järnfosfat, zinkoxid, kopparsulfat, magnesiumsulfat, natriumselenit, kaliumjodid) vitaminer (askorbinsyra, nikotinamid, tokoferylacetat, kalciumpantotenat, riboflavin, pyridoxinhydroklorid, tiaminhydroklorid, retinylacetat, folsyra, biotin, kolekalciferol, cyanokobalamin.

Den där mamman ska vara glad att jag var hög på endorfiner och inte hade tid att stanna, annars hade jag nog låtit henne veta att hon borde lägga samma tid och energi på att ge sitt barn riktig mat, som hon uppenbarligen hade lagt på sitt perfekta hår, sin make up och val av übersnygga kläder.
Man blir ju bara så j*vla trött.

tisdag 22 september 2009

Händer det här i Stockholm?

Under de drygt 10 år jag bott i Stockholm har det aldrig hänt att jag har hittat nyplockad frukt i trappuppgången! Jag kanske är trångsynt, men jag trodde bara att sånt här hände på landet..?
Varsågoda hälsar en okänd granne, och imorgon är det jag som har färska, svenska plommon på gröten - mums!
Händer det här på fler ställen i vår stad?

What have I done?

Som om inte gårdagens presentöppning vore nog...
Min födelsedag fortsätter att göra sig påmind på hallmattan!

Ett par hemmastickade raggsockor från en vän jag inte sett sen i somras... Hans mamma har stickat dem uppe i de djupaste Norrlands-skogarna och de kommer att bli goda vänner i soffan i höst. Underbara!

Ett fantastiskt fint kort från underbara Lady Thirty, som hon själv har tecknat, bara sådär! Tack snälla snälla du, jag ler fortfarande!

Jag vet inte vad det är, men något måste jag ha gjort rätt i livet med tanke på alla underbara människor jag har runt mig.
Hela jag skuttar av glädje!

Namaste...

Keep going from darkness to light. Första morgonyogan efter två veckors uppehåll och Lena förklarar vad yoga handlar om - att gå från mörker till ljus.
Har känt mig allmänt ofokuserad och när jag är i det läget vet jag att det inte är någon idé att försöka sätta mig på en yogamatta och tro att jag ska få ut något av det. Det skapar bara en massa stress över att jag inte kan koncentrera mig, att tankarna flyger och jag lämnar salen irriterad istället för avslappnad. Bortkastat.
Imorse kände jag dock att det var dags igen. Tog en promenad genom ett mörkt men underbart vackert Stockholm. Småfrusen kom jag in i värmen i salen och lyckades äntligen hitta lugnet igen. Solhälsningarna var som vanligt mindre närvarande, men sen...fokus. Andning. Flow. Lugn.
Efter klassen fick jag höra att Lena var glad över att se mig igen och när jag förklarade min bortavaro och anledningen till den lät hon mig veta att det är ett tecken på självinsikt och inte uppgivenhet att faktiskt hoppa över i yogan ibland. Något jag egentligen säkert visste, men det känns aldrig lika bra att säga det till sig själv som att höra det från någon annan. Någon annan som dessutom är en person som är klok, har en underbar inställning till livet och får mig att känna mig behövd och värdefull.
Keep going from darkness to light - fina ord som jag tar med mig ut i livet idag.
Foto privat. Vackra Stockholm sett från mina ögon på väg mot yogan...

måndag 21 september 2009

Rörd...

Jag sitter i soffan och är helt överväldigad...
I inbjudan till min 30-årsfest hade jag bett alla att sätta in en summa pengar per person som ett litet bidrag, och därmed hade alla köpt sig fria från presenter. Presenterna har aldrig varit i fokus för mig, utan det viktiga har alltid varit att ha kul och få umgås med nära och kära.
Men jag kan ju inte annat än bli rörd och så otroligt glad när jag inser att "inga presenter" för mina vänner och min familj är samma sak som:
En resa till NEW YORK, en hög $$$, värdecheckar på favoriten Vapiano, blommor i massor, en spa-dag med bästa vännen, en ofattbart lyxig spirulina thalasso-kur, en "valfri" spa-behandling, vin, skumpa, ett underbart halssmycke med en rosa dalahäst inbäddad i silver, skivor, en bok (med dejtingtips...thanks!), lyxig choklad, mumsig lakrits...jag är så otroligt tacksam och rörd för alla fina presenter och hade verkligen inte väntat mig det här! Jag tänkte ju bara ha en kul fest och fira min stora dag med människor jag tycker om...
Tusen tack till er alla - jag känner mig så otroligt uppskattad och hjärtat ler. Ni är bäst.

Nyp mig i armen!!!

Fattar ni hur glad jag just blev!? Jag ska till New York med mina bröder och min bästa vän!!! Det är tårar i soffan nu...återkommer...måste andas...och ringa ett par samtal.

Förlängt firande...

Jag har äntligen hämtat hem mina presenter från i lördags..! Försökte ta hem dem igår, men de var inlåsta på ett hemligt ställe så personalen hittade dem inte...
Ska öppna dem ikväll, först träning för första gången på 6 dagar! BodyCombat med min bästa vän på golvet och världens bästa Leon Hansen på scenen - YES!
Vill ni se vad det var i paketen sen? ;)

söndag 20 september 2009

BeAuTiFuL 30 i bilder...

TACK ALLA MINA VÄNNER FÖR EN FANTASTISK KVÄLL...och tack alla läsare för era gratulationer!
Somnar med ett varmt hjärta och ett leende på läpparna.
Foton privata!

Dagen d men ändå dagen efter...

Fördrink före fördrinken innan gästerna rasade in igår. En touch av rosa, självklart. Det blev nååågra fler drinkar efter den här...
Självklart blev det fler bilder också, men jag hinner inte visa nu...lovar att det kommer ikväll!
Måste fira mamma lite nu, för 30 år sen fick hon nämligen mig i födelsedagspresent.
HIPP HIPP HURRA för oss idag!

lördag 19 september 2009

Dagens svåraste val?

Jag kan inte ha fyra par skor på mig ikväll. Vilka ska bort?
Foto privat. Fyra par kandidater för kvällens stora party...beslutsångest AB.

Sista morgonen...

...som 20-någonting-åring...och det är en underbar morgon!
Solen skiner från en blå himmel, lägenheten är nystädad och om ett par timmar ska jag in till stan och möta upp bussen som lämnade Dalarna tidigt imorse. Mamma, moster och pappa med fru är på väg ner, för ikväll vankas det fest! (en dag för tidigt, men tålamod har aldrig varit min styrka)

Fyller man 30 ska det firas, och det ska firas med människor man tycker om att ha omkring sig. Det var iallafall min inställning när jag satte mig och skrev ner vilka jag ville ha med mig på min dag. Fokus på glädje och energi, bort med måsten och "jag borde bjuda"...
Mina 43 gäster ikväll kommer därför att vara en minst sagt brokig samling människor.
Min älskade bästa vän sen 20 år tillbaka är självklar och inte så otippad. Inte heller mina föräldrar, min moster (som är som min syster) och mina syskon. Mina kusiner kanske inte heller är så konstigt, men ganska oväntat att jag lyckats få ihop alla tre bröder på samma fest, det har aldrig hänt tidigare under min livstid tror jag. Några av mina barndomsvänner från pyttelilla byn kommer också, det är inte heller så konstigt kanske.
Vad som däremot är lite mer ovanligt är att till sin 30-årsfest bjuda människor som man knappt känner. Ett par har jag träffat via bloggen. En är min hudterapeut. Ett par andra har jag träffat en gång. En är journalist, intervjuade mig en gång och vi klickade. Två är nära vänner till min bror, men det känns som mina vänner också. En komiker. En trollkarl. Alla är de människor som jag ännu inte känner speciellt bra, men som jag känner att jag får en massa positiv energi av!

Jag är så glad att alla dessa härliga människor vill fira min dag med mig! Vissa reser långt och en annan firar mig på sin egen födelsedag. Det är kärlek och jag blir varm i hjärtat.
Temat för kvällen är fri tolkning av rosa. Bilder kommer...om ni vill se?

Ha en underbar lördag mina vänner!
Foto privat. Sista frukosten innan vuxenlivet...

fredag 18 september 2009

20 eller 30...hur var det nu?

Det är väl ett ganska bra tecken när man får visa leg på Systembolaget 9 år och 363 dagar efter sin 20-årsdag? Både jag och kassörskan kunde inte annat än le...
Rosa bubbel till fördrinken före fördrinken imorgon inhandlad - check!

Hur visste hon?


Men hur vackert är det här?
Ibland hittar man låtar som beskriver något i ens liv så bra så att man blir rädd...jag tror faktiskt att Kate har brutit sig in i mitt huvud...

Oklart varför

I måndags hade jag en lite ovanlig arbetsdag...spenderade den nämligen i en golfbil på Bro Hof Slott Golf. Jag spelar inte ens golf (längre), men det va kul att se en av Sveriges uppenbarligen finaste golfbanor och träffa lite kunder utanför jobbet!
Nu är det inte fina golfbanor jag ska skriva om utan det smått orimliga i att rutan på en golfbil inte klarar en eventuell krock med något som är ganska vanligt förekommande på en golfbana - en golfboll.
Eller vad säger ni om texten på rutan: "Windshield do not provide protection from golf balls or other flying objects". Faller inte lite av syftet med rutan då?
Plötsligt förstår jag varför mina klubbor står på vinden och dammar... :)
Foto privat. Min jobbutsikt i måndags.

torsdag 17 september 2009

Ett gott hösttecken!

Det blir en skön kväll i soffan. Idol, ett glas rött och en ny fin kalender i skinn (den tredje i ordningen...) från Ordning&Reda (platsen där jag kan spendera en miljon!).

Är det bara jag som blir som ett barn på julafton när jag får "flytta in" i en ny kalender? Skriva in födelsedagar, namnsdagar, minnesdagar, planera resor, konserter, rita, färglägga...love it!
Foto privat. A5-kalender i svart skinn från Ordning&Reda.

Kolsvart...

...och 7 grader ute när man vaknar. Då vet man att det äntligen är riktig höst va?
Älskar ni hösten lika mycket som jag?
Foto privat. Mysigt höstmörker från min balkong.

onsdag 16 september 2009

Grattis Snorkfröken!

Du får ta med dig någon och gå och se Soran Ismail med gäster på Golden Circle Comedy Club imorgon! Maila mig (helenateodora@hotmail.com) så skickar jag detaljerna.

Grattis!
Till er som inte vann...det kommer nya chanser!

Superwoman?

På söndag når jag mina stora tre noll och det ska firas med en ganska stor fest på lördag.
Jobbet kräver fortfarande en massa extra fokus och energi.
Prioriterar för första gången på länge sömnen, eftersom kroppen känns lite trött och sliten.
Försöker få ihop två resor, en kortare och en längre, både tidsmässigt och ekonomiskt.
Planerar mitt försenade födelsedagsfirande hemma i Dalarna.

Det är minst sagt lite mycket nu, och om ni undrar varför jag inte hänger här så ofta så vet ni nu varför. Kloning skulle kännas som en bra lösning för tillfället.
Mitt 30-årslöfte till mig själv är tveklöst att lära mig att ta det lite lugnare, och jag hoppas kunna vara tillbaka här med mer kraft än någonsin efter helgen!
Fotomontage privat. Kloning anyone?

tisdag 15 september 2009

Vinn två biljetter till Golden Circle Comedy Club!


Nu är det dags igen!
Snart torsdag och ännu en rolig kväll på Golden Circle Comedy Club! Denna vecka gästas Marcus Palm av bl.a. Soran Ismail och Patrik Larsson - en kväll man inte vill missa! Observera att ny showtime är redan 20.00!

Jag kommer självklart att vara där, och har återigen fått möjligheten att lotta ut två biljetter bland mina läsare! Det enda du behöver göra för att vara med i utlottningen är att skriva en kommentar på detta inlägg och sedan hålla tummarna så hårt du kan! Onsdag kväll drar jag en vinnare... Lycka till!
Showen börjar 20.00 och garanterat bäst platser får ni genom att maila comedy@tvagrabbar.se för att boka bord från klockan 19.00 och framåt. Meny finns här!
Kolla in eventet på Facebook!

I had the time of my life...

Det känns som igår.
VHS. Chips och dill - och gräslökdip. Fanta. Gråa mysbrallor och en hög tofs på huvudet. Jag och M i plyschsoffan, Dirty Dancing på tv:n.
"Nobody puts Baby in a corner"... Jag ville verkligen vara "Baby" Houseman. Vem ville inte vara henne då? Jag ville också bära en vattenmelon och hamna på ett svettigt dansgolv tillsammans med Johnny Castle, för att sedan krypa runt på golvet i en dansstudio och sjunga "come here loverboy!". Det vill jag fortfarande. Som tonåring övade jag och min dåvarande pojkvän "lyftet" hemma i Siljan. Jag kan se filmen om och om igen och gråter fortfarande till slutscenen.
Det är nog många med mig som känner lite sorg i barndomshjärtat idag.
Rest In Peace Patrick Swayze.
Foto privat. London, våren 2007. Två (av tre) lyriska tjejer efter Dirty Dancing - the musical.

måndag 14 september 2009

Bildbevis

Idag kom beviset från Sony Music. Backstreet Boys - check!
Tack Sofia för att du tog med mig ännu ett steg på boyband-resan som aldrig verkar ta slut...next stop Hovet!

söndag 13 september 2009

Tips från coachen, del 3

Min självutnämnde coach som kommer till mig med små tips och tricks ibland tipsade för ett tag sedan om den här boken - Idrottarens återhämtningsbok.
Jag är värdelös på att fokusera på återhämtning trots att jag lägger ner enormt mycket tid på träning, en ekvation som inte alls går ihop. Bestämde mig att beställa boken och har nu haft den hemma i ett par veckor. Har dock haft lite svårt att börja läsa den, den är tjock och innehåller enormt mycket fakta och ett fackspråk som kräver tid och fokus. Lathet kallas det visst.
Igår tog dock min lathet slut och byttes till nyfikenhet, och jag bestämde mig för att sätta igång! Michael Svensson, lektor i idrottsmedicin vid Umeå Universitet och en av författarna till boken, höll nämligen en minst sagt intressant och inspirerande föreläsning på Super Saturday!
Under en knapp timme fick han mig att tänka till vad jag ibland gör mot min kropp, och det jag fick höra om vikten av rätt kost, vila och hur kroppen fungerar under och efter träning fick mig att vilja veta mycket mer!
Idag känns verkligen som en bra dag att börja lära sig mer om återhämtning. Det blir en tidig kväll i säng med boken efter en minst sagt ansträngande dag igår...

Vad säger ni - är ni intresserade av att jag delar med mig av innehållet i boken längs vägen?

21 km lidande

För det första - tack för alla fina ord efter mitt lopp igår, de värmer otroligt mycket!
Det är nog först idag som jag faktiskt inser att jag har presterat något långt över min förväntan. När jag tänker tillbaka på loppet är det ett under att jag ens tog mig i mål.
Direkt när jag vaknade igår hade jag en känsla i kroppen att min dröm om att ta mig i mål under 1,40 bara var att glömma. Tung i kroppen, trött och seg. Besöket på Super Saturday på förmiddagen kanske inte var den bästa uppladdningen heller. Hoppade av BodyBalance-klassen efter en halvtimme eftersom jag fick mjölksyra bara av att stå på huk. Något var inte som det skulle.
Körde en BodyPump-klass innan lunch, hade lätta vikter och avstod helt och hållet från utfallslåten. Vilken känsla när det är 700 personer i salen - energi! Kände dock att kroppen inte svarade som den brukade, och när jag tog tunnelbanan hem för att byta om tyckte jag knappt att det skulle bli kul att springa. Konstig känsla.

Startdags. Perfekt väder. Alla laddade utom jag. Trött. Gäspar.
5 km - 22.11. "Sakta ner" säger jag till mig själv. Håll. Ont i magen. Tråkigt. Trött. "Jag bryter" är min känsla i kroppen.
10 km - 45.04. "SAKTA NER" smått skriker jag till mig själv. Lite piggare men tung i kroppen.
15 km - 1.08. Precis påhejad av bästa vännen...ropar till henne att det är tungt. Vill inte springa mer, men stålsätter mig och fortsätter.
17 km - vansinnigt trött. Ser ingen tjej, bara smala män som ser ut som att de har sprungit sen de föddes. "Vad gör jag med de här?" är min tanke. "Du kan ju springa! Nu kämpar du hela vägen in i mål!"
19 km - får plötsligt ny energi. Bara 2 km kvar...
20 km - 1.31. Jag ler. 1.31! Och jag har bara EN KILOMETER kvar! Känlsan är oslagbar. Jag ökar och springer om hur många som helst. Stänger av min iPod för att höra publiken. Ryser i kroppen och ler samtidigt som benen skriker av mjölksyra.
21 km - 1.36.12. Upploppet går så snabbt att benen inte vill stanna efter målgång, de fortsätter springa. Krockar med en man som bara ler och är lika trött som jag. Jag är så trött att jag nästan börjar gråta, men så otroligt glad. Mest glad att pinan är över. Det var inte kul att springa, inte alls. Kroppen skrek nej i 21 km. Tur att min vän inte var vid målet, då hade jag brutit ihop i hennes famn.
Plats 82 av 2365 tjejer! Slipade förra årets tid med 4 minuter och 6 sekunder. Jag förstår inte hur jag lyckades klara det...

Åkte hem på tunnelbanan. Ensam. Kroppen helt urvriden. Trött, glad och lättad.
Kliver av tunnelbanan, ska byta till bussen. 7 minuters väntan, blä. Förstår ni min lycka när min bästa bästa vän hoppar ut ur busskuren och har bestämt sig för att följa med mig hem!? Vad skulle jag göra utan dig?
Middag, ett par glas vin och sen iväg på Super Saturday-partyt.
Somnade helt utpumpad vid 02.o0 efter en minst sagt hektisk dag.

Söndagen kommer till 90% att tillbringas i soffan. Idol-maraton och god mat.
Lite stel i höger knä, annars känns kroppen som vanligt.
Hoppas att ni får en bra dag fina ni!
Foton privata.
BodyPump med 700 pers.
Jag och bästa C i en klassisk spegelbild på partyt igår.

lördag 12 september 2009

1.36.12

Nu är det party!

Löparväder

Vädret är perfekt. Sol, lite moln och sval luft.
Däremot tror jag inte att det finns några 1.40 i min kropp idag, seg...
Drar till Super Saturday och får lite energi av min bästa vän, det receptet har fungerat förut.

Ha en underbar lördag!

fredag 11 september 2009

Laddar...


...just nu både kropp och iPod för en helt galen träningslördag!
08.50
startar årets Les Mills Super Saturday, där jag planerar att hinna med två (eller tre...) klasser på förmiddagen. Lunch och en föreläsning efter det och sen hem och snöra på mig löparskorna...
16.30 står jag nämligen på startlinjen för Stockholm Halvmarathon. Vill ju gärna slå förra årets tid på 1.40.18, men med tanke på den här veckans närmast totala avsaknad av vila och lördagens upplägg i övrigt kanske det inte är så realistiskt..?

Hur som helst kommer morgondagen bli ett härligt test för min kropp, och kvällens avslutande party en belöning. Vad tror ni - kommer jag under 1.40 i år?
Min chef, vars fru också ska springa, säger att jag inte är välkommen till jobbet på måndag om jag inte springer på sämst 1.39.59. Det är inte helt kravlöst att jobba i träningsbranschen... ;)

Backstreets back alright!

AJ var snyggare än någonsin. Jag pussade honom i nacken...bara för att jag kunde.
Foto privat. Autograferna...äntligen efter x antal års väntan!

torsdag 10 september 2009

Good things come to those who wait?

I september förra året åkte jag till Toronto och fick efter 17 års väntan äntligen krama min barndomsidol Joey McIntyre i NKOTB.
För en dryg månad sen skrev jag om min smått barnsliga lycka över att Backstreet Boys kommer tillbaka till Sverige i december. AJ McLean...lite svag för honom, minst sagt.
Fick just ett samtal. Guess who is coming to town imorgon? Och guess vem som ska träffa honom!?
Är det ok att vara lite pirrig trots att man snart fyller 30?

Ni har väl inte missat...

Jag har inte slutat röra på mig, om det nu var någon som trodde det...

Klockan är 6, jag har varit uppe i en dryg timme redan och snart är det dags för arbetsdag 11 av 11...tur att man trivs på jobbet!
Vad ska ni göra idag?

onsdag 9 september 2009

And the winner is...

...Felicitas!
Stort grattis - du får ta med dig en vän och gå på Golden Circle Comedy Club imorgon! Maila mig dina kontaktuppgifter (helenateodora@hotmail.com) så skickar jag vidare info.
Till alla er andra som inte vann denna gång - tack för att ni var med! Håll utkik framöver, det kommer fler utlottningar...

Jag kommer att vara där imorgon (vill inte missa Järvheden och min favorit Yvonne Johnsson) och tycker inte att du heller ska missa chansen att gå dit! För bara hundra kronor får du se fyra komiker och får ett garanterat kul avbrott i vardagen!
Ses vi?

Betongbarn

Dagens morgonpromenad fick mig att känna extra tacksamhet över att jag växte upp på landet och inte behövde lära mig hur en parkbänk ser ut på en orienteringskarta...
Stockholm är onekligen vackert och jag känner mig verkligen hemma här, men ibland tycker jag synd om alla barn som inte får känna hur det känns att springa runt och hoppa och leka i en riktig skog.
Foto privat. Kungsholmen goes orientering.

Vinn två biljetter till Golden Circle Comedy Club!

Nu är det dags igen!
Snart torsdag och dags för ännu en rolig kväll på Golden Circle Comedy Club!
Denna vecka gästas Marcus Palm av Thomas Järvheden, Yvonne Johnsson, Mikael Koppelman och Thess Persson - en kväll ni inte vill missa!
Jag kommer självklart att vara där, och har återigen fått möjligheten att lotta ut två biljetter bland mina läsare! Det enda du behöver göra för att vara med i utlottningen är att skriva en kommentar på detta inlägg och sedan hålla tummarna så hårt du kan!

Onsdag kväll drar jag en vinnare... Lycka till!
Showen börjar 21.00 och garanterat bäst platser får ni genom att maila comedy@tvagrabbar.se för att boka ett bord från klockan 19.00 och framåt. Meny finns här!
Kolla in eventet på Facebook!

tisdag 8 september 2009

Vinden vände för en sekund...

Det är något med mig just nu. Känslig och gråtmild. Så otroligt glad men ändå så skör. Ler inombords men skriker samtidigt.
Jag har gråtit. Inga ledsna tårar, mer tårar av tankar. Frågor. Minnen. Kramar.
Insikt.
Foto privat. En målning jag hittade en morgon vid Slussen...

Så kan man också göra...tydligen

Kände igår kväll (läs: inatt) att jag kanske inte borde gå upp 05.30 idag trots allt. Har mycket i huvudet just nu, mycket kul som händer den närmaste tiden och då får jag lite svårt att sova. Borde sova ut en morgon.
När klockan ringde kände jag att nej, jag orkar inte yoga idag och dessutom skulle jag ha extremt svårt att fokusera, och skulle förmodligen planera 30-årsfest eller halvmarathon eller dalaresa eller något annat genom hela timmen... Gjorde något jag inte tror har hänt förut, jag avbokade min älskade yoga.
Om jag somnade om? Nej. Drog på mig löparskorna och gav mig ut på en mils (långsamt - inte likt mig!) huvudrensning. Klockan 06.00 är man ganska ensam ute och utan musik (inte likt mig!) kan man släppa tankarna helt fritt.
Trots en minst sagt annorlunda tisdagmorgon känner jag mig nu mer än redo för en händelse dag. Festplaneringsmöte på stället där min fest äger rum nästa helg, senare är det dags att jobba (9:e dagen utan ledigt...) och ikväll en sen fika med en vän jag inte träffat på väldigt, väldigt länge.
Ännu en bra dag, det känner jag redan nu!

måndag 7 september 2009

Magic Monday!

Vilken härlig måndag det har varit!
Upp 04.45 för att dra till jobbet. Kul dag med mina kollegor, en massa skratt och som vanligt tänkte jag inte en sekund på att jag faktiskt jobbade.
Full fart hemåt för städning av hela lägenheten. Adrenalinframkallande musik på högsta volym, och jag tror aldrig att jag har städat så snabbt...
In till stan igen för en timmes BodyCombat - skönt att få svettas men för mycket folk på klassen...BodyCombat är verkligen inte en klass där man ska ta in fler än det får plats i salen. Verkligen tråkigt när det är så trångt att man inte kan ta ut rörelserna och riskerar att sparka någon varannan minut. Nej, nästa måndag ska jag ta en annan tid och en annan plats, punkt.
Efter träningen drog jag till jobbet igen, men bara för en lyxdusch, innan det bar iväg med lillebror på förhandsvisningen av den nya svenska filmen Prinsessa som har premiär på fredag. En underbart känsloladdad film som verkligen är sevärd! Tror att den från början är tänkt till en lite yngre publik, men med tanke på att jag fyller 30 om mindre än två veckor (weehooo!) och gick därifrån med tusen olika känslor i kroppen och rödgråtna ögon, så tror jag inte att det är bara tonåringar som får ut något av den... Se den, det är mitt tips!
Dags att sova. Varit vaken i 19 timmar och yoga-väckarklockan står på 05.30 imorgon...

Hoppas att ni också har haft en bra måndag!
Foto privat. Middag i knät på bion. Alla knep är tillåtna när man har tidsbrist och ännu större brist på energi i kroppen....

Mer sånt, tack!

En oretuscherad bild och världen jublar. Friskhetstecken. Love it!
Bilden från amerikanska Glamour, publicerad i Metro imorse.

söndag 6 september 2009

Tips från coachen, del 2

Ok...min käre "coach" blev lite småstolt över att jag tagit hans råd om aminosyror på allvar, och faktiskt tvingar i mig den där osmakliga vätskan innan min morgonträning...
Nu tar han sig dock friheten att redan komma med ett nytt tips...
En till vilodag i veckan (utöver den som jag redan har...). Där tror jag dock att gränsen går. Måste man verkligen vila mer än en dag i veckan?
Foto privat. Jag var bättre på att vila när jag var 4 år...