En bok...

Måste bara tipsa om en helt grym bok som jag släpade runt på i Ecuador... Ganska otymplig med sina dryga 930 sidor, men det var det värt..!

Boken heter Shantaram och innehåller Gregory David Roberts fängslande berättelse om flykten från ett fängelse i Australien till hans nya liv gömd i Bombay's undre värld.

Det går verkligen inte att sluta läsa den när man väl har börjat, man vill aldrig att den ska ta slut!

Rekommenderas varmt som sällskap under filten i soffan när det, som idag, är regn-snö-hagel-väder ute... Nu är dessutom filmen på väg, så se till att läsa boken först!

Foto privat. Jag, min lunch och Shantaram på Coffee Tree i Quito...

God morgon Sverige!

Först vill jag tacka för alla positiva kommentarer på mitt inlägg igår, både ni som skrivit och ni som pratat med mig! Jag är glad att jag kan inspirera och dela med mig av lite energi...och till er som istället får dåligt samvete för att ni inte är som jag - misströsta inte. Det är trots allt inget att sträva efter att bli missbrukare. Jobbar själv på att byta titel till endorfinbrukare, låter friskare om inte annat!

Men vad gör hon uppe den här tiden en lördag nu då? undrar ni säkert.

Jo, idag skall min lördagstradition med min bästa vän C (som jag känt sedan vi var 10...) tas upp igen efter ett längre smått ofrivilligt avbrott, något jag sett fram emot väldigt länge! Därför sitter jag nu, iklädd träningskläder, och äter frukost och laddar för:

♥ Två timmars träning (ok, jag erkänner...den biten blir lite tung idag...träningsvärk...)

♥ Bastu (med apelsin, får ej missas!)

♥ Lunch på stan (livet diskuteras i stort och smått...)Eftersom jag har varit på semester kommer lunchen att bli rekordlång idag...och det är jag så glad för! Känner smått abstinens efter "tjejsnack"...underbart!

Väskan är packad och frukosten är i magen - välkommen underbara lördag!


Vad ska ni göra idag?

Bild på min träningsväskan, självklart med en beroendeframkallande Innocent smoothie...

Helena - missbrukare

Jaha. Då är det konstaterat. Jag är missbrukare.
Min drog är dock inte narkotika. Inte alkohol. Inte nikotin.
Min drog stavas e-n-d-o-r-f-i-n-e-r.
Igår kväll kände jag för att testa lite gränser och plågade min kropp i två timmar...BodyPump och direkt efter det BodyCombat som lite "bonus" (läs: smått idioti). Min mjölksyra visste inga gränser och när jag skulle köpa en proteinbar efteråt orkade mina armar inte ens lyfta en 50-lapp...SKÖNT! Endorfinrus när det är som bäst!!!
Somnade som ett litet barn efter en middag á la Omega 3-chock och har sovit som en prinsessa hela natten. Hade ställt klockan på 05.45 för att gå upp, äta en lång frukost, vara på jobbet tidigt och ta min välbehövliga, tillika välförtjänta vilodag. Men vad händer?
Jo, Helena vaknar 05.28, 17 minuter innan klockan, klarvaken. Försöker tvinga mig själv att ligga kvar och andas lite. Men kroppen vill något annat. Den går upp, kokar ägg, packar väskan, drar på sig mössan, sätter i linserna, och går sen till bussen... 06.05 sitter jag och kroppen där med vår bok och en take away-kaffe (termosmugg - dagens uppfinning!) och längtar till gymmet och 06.35 kliver vi innanför dörren på Sats.
Nu sitter jag här på jobbet och ler. Gröten i magen, pigg pigg pigg och fortfarande hög på endorfiner.
Jag är beroende. På riktigt.

Lyckorus!

Kan ni vakna ibland och bara känna att just den här dagen kommer att bli SÅ bra!? Jag har en sån dag idag - vaknade med ett stort leende på läpparna!

Lite motsägelsefullt med tanke på att jag (återigen) sovit för få timmar och dessutom har extremt mycket att göra på jobbet...men känner mig ändå så fantastiskt glad och upprymd, lite smått busig och pirrig i kroppen!

Tänker inte lägga någon vidare energi på att reda ut varför jag känner som jag gör, bara go with the flow...LOVE IT!
Foto privat. Busigt glad i Covent Garden med min älskade moster i somras..!

Hjärtskärande vackert

Jag är i allmänhet lite svag för One Republic, och efter att ha genomnjutit stretchingen efter mina BodyCombat-pass ett otal gånger till den här fantastiska låten så måste jag bara dela med mig av den!
En otroligt vacker låt med en minst sagt sorglig, men tänkvärd, text...precis den typen av musik jag är så svag för...
Fäller nästan en tår...

SAY (All I need)

Do you know where your heart is?
Do you think you can find it?
Or did you trade it for something
Somewhere better just to have it?

Do you know where your love is?
Do you think that you lost it?
You felt it so strong, but
Nothing's turned out how you wanted

Well, bless my soul
You're a lonely soul
Cause you won't let go
Of anything you hold
Well, all I need
Is the air I breathe
And a place to rest
My head

Do you know what your fate is?
And are you trying to shake it?
You're doing your best and
Your best look
You're praying that you make it

Well, bless my soul
You're a lonely soul
Cause you won't let go
Of anything you hold

Well, all I need
Is the air I breathe
And a place to rest
My head
I said all I need
Is the air I breathe
And a place to rest
My head

Do you think you can find it?
Do you think you can find it?
Do you think you can find it?
Better than you had it
Do you think you can find it?
Do you think you can find it?
Do you think you can find it?
Yeah, better than you had it
(Better than you had it)

I said all I need
Is the air I breathe
And a place to rest
My head
I said all I need
Is the air I breathe
And a place to rest
My head

Whenever the end is
Do you think you can see it?
Well, until you get there
Go on, go ahead and scream it
Just say it

30 maj 2009...

...dagen d som fram till igår var totalt vigd till Stockholm Marathon.
Mitt första marathonlopp har nu fått konkurrens av ett bröllop på franska rivieran (nej, inte mitt eget). Veckans i-landsproblem...
Vad göra?

Kärlek - livets drog

Alltid när jag promenerar har jag en tendens att fastna i en diskussion med mig själv. Att få vara ute i friska luften och andas djupa andetag är otroligt tankebefrämjande...på gott och ont självklart.

Imorse när jag gick hemifrån ut i ett kolsvart Stockholm fastnade mina tankar på kärlek.

♥ Vad är kärlek egentligen?

♥ Kan något överträffa känslan av välmående orsakad av kärlek?

♥ Är all kärlek bra och när övergår den annars till att bli dålig för dig?

♥ Finns det något som kommer i närheten av smärtan av olycklig kärlek?

♥ Varför kan inte alla människor känna kärlek och känns det lika för alla när den väl slår till?

♥ Rostar verkligen aldrig gammal kärlek?

Hann självklart inte reda ut allt detta, men kunde konstatera att kärleken har oändligt många ansikten, både goda och onda...och att kärlekens gåta förmodligen aldrig kommer att redas ut helt och fullt.

Kom dock fram till att det viktiga är att reda ut vad kärlek är för dig och sedan se till att omge dig med din kärlek så mycket du kan, hela tiden.
Jag strävar dagligen efter det och har ibland så mycket kärlek i kroppen att det känns som om den ska spricka - en egenskap jag älskar att jag har!

Vad är kärlek för dig?
Foto privat. Jag och älskade C spårar ur på ett hotellrum i Sousse, Tunisien. Äkta kärlek.

Följ med...

...till mitt Ecuador...

Ett resereportage verkar dyka upp inom kort på en helt annan plats...håll ut!

Alla foton privata. Snälla, be om lov innan ni lånar dem...

Skämmes!

Ibland blir man så förvånad över sig själv att man nästan skäms.

Jag har bloggat sedan i våras och skrivit om allt mellan himmel och jord. Konstigt nog har jag skrivit väldigt lite om musik...och till detta faktum skall läggas att musik är en väldigt stor del av mitt liv. Jag lyssnar nästan alltid på musik, vilket gör det än märkligare att jag inte ägnat mer tid åt att skriva mer om det. Tror att anledningen är att musiken är så "naturlig" för mig att jag knappt tänker på att det faktiskt går att skriva om den.

Hur som helst, till saken. Jag har förärats med lyxen att ha en fantastisk musiker i min närhet, vilket gör min skam över de uteblivna musikinläggen än värre! Därför tänker jag ta tillfället i akt att marknadsföra min käre vän lite...och det är inte för att jag känner honom, utan för att hans musik är helt fantastisk! Faktum är att jag fastnade för musiken innan jag lärde känna honom...

Hans namn är Stiko Per Larsson, han är från Dalarna och han har hittills inte lämnat någon som jag spelat musiken för oberörd.

Har du en förkärlek till vackra texter, underbar musik och vill upptäcka en ny svensk musikskatt, besök hans hemsida, lyssna på någon av konserterna och njut. Berätta gärna vad ni tycker! På hemsidan kan man också beställa hans skiva, något ni inte kommer att ångra...

En fågel har dessutom viskat i mitt öra att det är en ny, och enligt rykten ännu bättre, skiva på gång - håll utkik! Och kom ihåg var ni hörde det först...

Foto privat. Om man är artist kan man vara underhållningen på sin egen 30-årsfest.

Längtar..!

Jag har förmodligen drabbats av någon oidentifierbar sjukdom. Jag har längtat konstant efter svett, mjölksyra och muskelvärk sedan jag kom hem från semestern..! Vad är felet?

Finns det någon skönare känsla än att vara totalt slut i kroppen efter ett hårt träningspass???

När armarna är så trötta att man knappt kan lyfta dem, benen skriker och endorfinerna rusar!?

Kalla mig konstig eller verklighetsfrånvänd, men jag sitter här framför en sprakande brasa, har det hur skönt som helst men längtar ändå efter hög puls och smått blodsmak i munnen.

Börjar bli ärligt orolig för mig själv.

Foto privat. När jag mår som bäst...mat efter ett par träningspass på Best of the Best, Älvsjömässan, hösten -08. Något fokuserad på energiintaget...

Välbehövlig värme!

Det är iskallt utanför fönstret här i Åre, men jag är varm inombords...
Tusen tack till Lady Thirty som har utsmyckat min blogg med ytterligare en award! Bara älskar hennes illustrationer och tipsar alla om att kika in hos henne - hennes söta små figurer får er garanterat på bra humör!
Tänk vad "lite" som behövs för att göra en grå måndag så mycket lättare!

Eftersom jag redan delat ut denna award till en handfull personer vill jag istället denna gång tacka alla som läser och kommenterar min blogg - it keeps me running!
TACK!

Miljöombyte...

Från Galapagos till Åre.
Från plus 30 grader till minus 5.
Hade ångest över att packa och åka igen, men nu känns det ändå bra. Framför brasan med ett glas rött, känns inte ens jobbigt att det är måndag och att jag faktiskt är här för att jobba.
Hoppas att ni har en underbar söndag!