Spontanfest = spontanbaksmälla

Sitter i min soffa och är helt oplanerat bakis. Från att ha planerat att ta det väldigt lugnt den här helgen till att avsluta lördagen med att stå och steka ägg klockan 04.00 på morgonen. Härlig vändning!
Vad hände?
Börjar ju lördagen med min underbara snöpromenad och får sen en helt omänsklig energi när jag kommer hem och har ätit min frukost. Städar och tvättar i 180 km/h och får en massa gjort! Efter det iväg till gymmet och kör ett snabbt ryggpass och sen hem igen för en mumsig lunch...och där dör all min energi. Känner inte för något annat än att sitta och dega helt osocialt i min soffa, vilket jag där och då bestämmer mig för att göra resten av kvällen.
Lillebror ringer dock efter en stund och väcker mig ur min koma. Han vill träffas i stan för en fika, och eftersom vi ses alldeles för sällan så kan jag inte tacka nej till det såklart. Trött som en övervintrad björn släääpar jag mig till bussen och åker.
Hamnar på Waynes med en varsin sojalatte, inte helt otippat. Pratar lite resa och gör en inköpslista på kikare, ficklampa, antihistamintabletter och lite annat som måste införskaffas inom en månad. Jippi - en månad kvar! Helt sjukt!
Två timmar senare är det dags att åka hem och lägga sig i soffan...eftersom min energi är på NOLL. Eller möjligtvis minus 1 nu när jag tänker efter. Väl ute i kylan igen så kommer jag på hur sjukt tråkigt det känns att åka och handla mat och laga middag till mig själv, så jag och bror går och äter en rejäl köttbit på Houston Steakhouse istället. "Ett glas rött, ja det är klart att vi ska ha ett glas rött."
Här händer sen något. Messar C som sitter hos sin bror och "dricker grogg och äter filé". Grogg? Hej, vi är från landet. Men ett underbart ord som används alldeles för sällan! Hur som helst, här vänder hela kvällen. Jag och bror bestämmer för att hänga på C och hennes bror. Grogg låter ju trevligare än soffa.
Betalar maten och tar bussen hem till mig. På med Beyonce´s partystarter "Radio" på repeat, sveper två alldeles för starka drinkar, förlåt, groggar (den första blandas med jackan på), byter om och lägger partymake, och tar sen en taxi mot stan för ännu mer drinkar. Hämtar lillebrors ganska nya date på vägen. Jättebra upplägg att det här är första gången jag träffar henne, nu när jag har druckit två lillebrorblandade drinkar och verkligen visar mig från min bästa sida. Som tur är visar det sig att hon är världens softaste människa så jag klarar sammandrabbningen galant. Tror jag.
Förfesten hos C:s söta bror blir hur lyckad som helst. Fem personer som alla gillar att prata lite för mycket i en liten etta, ljudnivån är på gränsen till att orsaka bullerskador. Reder ut viktiga saker som första fyllan, Nisses specialövningar på hockeyträningen och om baggyjeans och sneakers verkligen är att föredra om man ska in på Berns (och för säkerhets skull dessutom väljer en fullsmockad kväll med DJ Tiësto som vaxvändare).
Promenaden ner mot stan är kall och kryddas av ett "tyvärr" från en korvgubbe. Ett "tyvärr" som redan är en klassiker och inte kommer att glömmas så lätt. Håller dock med A om att "tyvärr" är ett konstigt svar på frågan "Säljer du snus?". Innebär då "tyvärr" att han vill sälja snus men inte kan eller "tyvärr" så måste du ikväll klättra på väggarna av nikotinbegär? Ja, inte vet jag.
Kö utanför stället, inte helt otippat när klockan är 00.30 och man är ute en lördag i Sveriges huvudstad. Av någon anledning får vi dock för oss att ställa oss i VIP-kön, och inte i den vanliga boskapskön...utan att vi finns på någon lista, är vaktens kusiner eller har silikonbröst. Vågat. Kommer in snabbare än någon hinner säga flaskhals (vad är det för skumt uttryck btw?) och väl inne hittar vi rätt snabbt till baren, efter att ha slagit oss fram i garderoben och sedan hälsat på halva gänget vi hade som sällskap till Gotland i somras. Kul! Vodka Red Bull, inte helt oväntat och inte heller helt intelligent. Det visar sig dock att det inte är den sista drinken som passerar strupen den här natten...priset tar nog ändå de fruktansvärt nödvändiga jägershotsen som jag är korkad nog att beställa in. Smart.
Fasttejpade på dansgolvet...här övas både bugg och salsa kombinerat med lama försök till matchmaking. Går sådär, tur nog. Dj:en ser misstänkt bekant ut och visar sig vara en "kompis från förr" som jag inte har träffat på 15 år (detta kom jag dock på idag när jag hittade hans mailadress skrivet på ett kvitto i väskan).
Tillslut blir klackarna vingliga och musiken för hög...så jag tar ett moget beslut att gå hem. Klockan är strax efter 3 och det är svinkallt ute. Jag och min låtsaskompis Molgan, som följer med mig hem ibland, börjar promenera men inser ganska snabbt att jag i den här takten skulle komma fram lagom till julksinkan skall griljeras, så jag övertalar Molgan att hoppa in i en taxi. Sagt och gjort. Hemma på ön 7 minuter senare. Vingliga klackar och hal trappa = dålig kombination. Tur att min imaginära vän än en gång räddar mig från en Kalle Anka-vurpa.
Vaknar imorse av ett sms från C. Fosterställning i soffan, klädd på ett sätt som inte är normalt när man ska sova och är sminkad och klar. Av köket att döma så har jag ätit ett stekt ägg innan jag slocknade. Moget. Har också tre missade samtal på telefonen som har legat under kudden och jag trots detta inte har hört den. Djupsömn tror jag det kallas.
Söndagens facit är soffa, sushi, film och mandelkubb. Nice.
Bilden föreställer min brors viktiga fråga till 118100 igår kväll. Undrar just hur många fyllefunderingar de får ta emot..?