Ok, jag är rätt lättväckt. När jag sen väl har vaknat och insett att det faktiskt är morgon blir jag dessutom så nyfiken på vad som ska hända idag, så det är stört omöjligt att somna om (tack för den genen pappa!). Jag måste alltså gå upp, något annat alternativ finns inte, oavsett vad klockan är.
Har det senaste året dessutom blivit väldigt morgonpigg, så jag behöver inte ens försöka intala mig själv att jag är pigg när jag slår upp de små blå, jag är faktiskt pigg på riktigt (underbar känsla btw)!
Men jag vet faktiskt inte om jag riktigt gillar att jag numera inte bestämmer själv när jag vill vakna. Grannen har en väckarklocka som ringer 05.29 varje morgon, det är så lyhört att jag vaknar av den men han verkar vara totalt döv och låter den fortsätta sitt pipipipipipipipiiiiiiiiiiiiiiiiiiip i en smärre evighet.
Jag är skeptisk, något måste göras.
Öhh, jag kan säga så här: jag identifierar mig starkt med grannen!! Min klocka kan ringa tre gånger innan jag kliver upp! ;o)
SvaraRaderaSv: Tack så jättemycket - jag är ganska förälskad i honom också. Nu gnäller jag och upprepar en hel del - men kom ihåg att du faktiskt kan beställa din helt egna version av hunken. Jag målar på beställning - så du kan få honom (eller henne) precis som du vill.
SvaraRaderaOch du ... skall bli intressant att läsa om hur det går med maratonloppet. Har för mig att man i princip "måste" träna massa special månaderna innan för att orka med.
/Jillie
Har du några bra knep på hur man blir morgonpigg? Jag är morgontröttast i världen...
SvaraRaderaOjdå, låter mindre bra! Hu! Jag är en av de människorna som liksom din granne inte vaknar av något. Snoozar på i timmar om jag kan.
SvaraRaderaEn liten utmaning till dig har jag dessutom idag!
Knacka på och klaga!!! Jag hade sprungit dit i nattkläder..så kort stubin har jag ;-)
SvaraRaderaGud så störigt! Vi har grannar med en 10-månaders son som väcker oss mitt i natten med sitt skrik. Det kan man ju inte klaga på, så det är bara att gilla läget...
SvaraRadera