Avatar....ized

Jag hade verkligen en helt fantastisk dag igår!

En arbetsdag helt utan problem (trivs så himla bra på jobbet och det är underbart!), äntligen träning med min bästa vän (men BodyCombat var tråkigt helt plötsligt...why!?) och efter det sushimiddag med en vän jag inte sett på länge.

Dagen avslutade jag med 2 timmar och 40 minuter i biomörkret för att se Avatar 3D. Förväntningarna var minst sagt höga efter att alla jag känner som har sett den har sagt att det är en av de största filmupplevelser de har varit med om.

Alltså, jag vet inte vad jag ska säga. Hela filmen kröp liksom in i hela min kropp och jag satt där totalt bortkopplad från världen och uppfylld av en skum känsla från början till slut. Glädje blandades med sorg, hopp med uppgivenhet och ilska med lycka. Den här filmen är så mycket mer än en animerad historia om blåa varelser på en annan planet.

Vissa scener i filmen grep tag i mig extra hårt. Ni som har sett den vet vad jag menar om jag nämner en av de första skogspromenaderna när Jake blir totalt täckt med "the good spirit" i form av lysande manetliknande flyfän. Så vackert och så mäktigt, total kärlek. Jag ryser nu när jag tänker tillbaka på det...

Ni som inte har sett den - gör det. Ni kommer säkert precis som jag vilja flytta till Pandora, lära er att prata na'vi och ha en egen flygande varelse som styrs med hjälp av tankekraft.

Avatar är som en dröm man inte vill ska ta slut.