Ni som har varit med här ett tag vet ju att jag är näst intill landets mest rastlösa människa... Min "avkoppling" brukar bli ett varv löpning runt Kungsholmen. Att springa en mil förstår ju dock alla att det inte är det ultimata sättet att vila kroppen på, även om det mentalt är helt oslagbart.
Efter påtryckningar från alla håll och kanter har jag nu bestämt mig för att försöka vila från träningen mer än en dag i veckan. Har försökt förut utan vidare resultat, men nu ska jag verkligen försöka på riktigt.
Rastlös och med ständigt kli i fingrarna måste jag hitta något att göra för att kunna sitta still. Förra helgen när mamma var på besök kom jag på att jag hade en stickning som har legat bortglömd sedan förra hösten, en grå halsduk som aldrig blev klar...har väl inte haft ro att sitta still tillräckligt länge. Nu är den iallafall äntligen klar och två nya är påbörjade, och jag har insett att stickning är det ultimata sättet att bli tvungen att sitta still, koncentrera sig lite lagom och inte kunna göra tusen andra saker samtidigt.
Ska stickningen rädda mig från min begynnande överträning?
Foto privat. En av två halsdukar som förmodligen är klara innan jul...
Åj va mycke du stickat...bra Helena...fortsätt me de.
SvaraRaderaDu behöver mer än väl sitta still och dessutom få en massa cm gjorda på din stickning.
HejaHeja
Handarbete är värdens bästa avkoppling om man gillar de.
Kram från en som oxå har de som "terapi" :)
Smart! Men ut o gå det får man! Kram!
SvaraRaderaEhum, jag kanske också borde börja sticka? En julklappströja till någon som förtjänat den kanske? ;-)
SvaraRaderaDet gäller att hitta de där sakerna som faktiskt skänker lugn och ro. De är högst individuella. Perfekt att börja sticka nu inför jul och allt ;)
SvaraRaderaKram