Istid = sovtid

Nähä, det blev ingen morgonträning imorse innan jobbet. Istället tackade jag kroppen för att den äntligen har lärt sig att sova är bra och gav den en extra timmes sömn. Träningen finns kvar, men viljan att sova finns där alldeles för sällan för att det ska kännas rimligt att klippa bort den. Tog istället en lugn morgon hemma och tog sedan bussen med min bok (heja Leif GW!) genom ett vackert vinter-Stockholm.
Jag gillar verkligen vintern nu. Kylan. Mörkret. Märkligt kan tyckas, men så är det. Självklart längtar jag lite tillbaka till sommardagarna, den underbara värmen och de svalkande baden...men varför låta den längtan ta överhanden? Vi har minst 4 månader kvar av istid, så jag tänder ett par ljus och gillar läget. Som alltid.

God morgon underbara jobblördag!
Foto: Privat. I väntan på bussen...vackert.