"Jag hinner inte träna"

Känner ni igen meningen? Jag hinner inte träna. Jag får ofta frågan hur jag hinner träna så mycket som jag gör, gärna med lite smått anklagande (och förmodligen avundsjuk) ton, och jag kan inte låta bli att fundera över hur många som har tiden som en begränsande faktor för att hinna ge sin kropp den livsnödvändiga(!) motionen.

Alltså, jag kan förstå att det finns ett par grupper av människor som har det lite svettigt med antalet timmar och kanske har lite svårt att få ihop det. Jag tänker småbarnsföräldrar. Högt uppsatta och hårt arbetande businessmänniskor som knappt hinner äta och sova. Men där tar väl ändå de ursäktande faktorerna slut?

Däremot finns det ett stort antal personer som verkligen på fullaste allvar vill(?) träna men tror att de inte har tid, när det egentligen handlar om något helt annat. Jag kan nämligen inte för mitt liv acceptera när samma personer som "inte har tid" att träna (och inte sällan är likställda med de personer som verkligen inte kan förstå hur mycket tid jag har) på en minut kan rabbla namnen på varenda bonde som söker fru, vet vad alla ensamma mammor käkar till frukost och hur de svenska fruarna i Hollywood lever sina liv.
Don't get me wrong - det är helt ok att spendera en stor del av sitt liv i tv-soffan och hänga med i varenda såpa. Jag har själv gjort det, men lyckligtvis insett vilket slöseri med tid det är för mig.
Det är däremot mindre ok att ligga där i soffan under samma tid jag istället väljer att lägga på träning, och sen ha mage att gå runt och klaga på att man inte hinner träna och dessutom titta väldigt konstigt på mig när jag helt ärligt säger att jag väldigt sällan tittar på tv.

Allvarligt talat - stäng av tv:n och rör på er, eller ligg kvar i soffan med ert dåliga samvete och acceptera att ni prioriterar bort en mer välmående kropp. Deal?
Foto: Privat. Mina skönaste kolla-på-tv-brallor, som med största säkerhet känner sig bortglömda rätt ofta...