En oplanerad mil

Träningsplanen idag var att spendera en stund på löpbandet, men oklart hur lång. Efter att ha läst M:s inlägg om den oväntade rekordmilen imorse (jag är så stolt över dig!) blev jag dock inspirerad och kände att jag ville försöka mig på den där halvmilen under 20 minuter igen...

Sagt och gjort. Ställde in bandet på 10 km/h för att värma upp, pallade som vanligt inte ens kilometer i det (för mina ben) snigeltempot, utan drog upp det till lite mer utmanande 15 km/h. Smärtan i min lilla tractus kom dock som ett brev på posten och jag klarade av knappt 1,5 km i det tempot. Ner med farten till 14 km/h och vips så kändes det mycket bättre. La dock helt ner planen på att knäcka halvmilen i rekordfart, det var ju liksom redan förlorat och som så många gånger förr bytte jag mål mitt i träningspasset.


En mil i hyfsat tempo fick bli mitt nya fokus, och en mil i hyfsat tempo blev facit. Stängde av klockan på 44.38 och är mer än nöjd med tanke på att min första kilometer var rätt långsam...
Mindre nöjd var jag när jag hade konsulterat min kiropraktorkollega i omklädningsrummet efteråt, och hon varnade för att min smärta i benet kan vara början till löparknä. Vi misstänker en lite för hög löpardos lite för snabbt med mina nya skor....klantskalle.
Funderar faktiskt starkt på att totalt vila från löpningen fr.o.m. nu och fram till jul...inte för att det på något som helst sätt är kul, utan enbart för att jag inte vill bli skadad på riktigt. Först och främst har jag dock lovat att lägga mig på kiropraktorbänken på torsdag för att få lite nålar i benet. Great.

Löparknä eller inte. Min måndag fortsatte iallafall bra med ett litet möte inför lite kommande skoj, en kaffestund och en sen men god middag made with vad som fanns i mitt kök eftersom jag inte hann handla. Ännu en bra dag att lägga till historien - tack för det Helena!

Sov gott alla fina, I will for sure do...
Foto: Privat. Middag: tonfisk, paprika, päron, bönor, senapskesella, morot, granatäpple och färsk timjan. Mums.