Fantastiskt väder. Flödande endorfiner. Två ben som bar. Svettiga kläder. Sol i ögonen. Leende löpare. Knarrande snö. Vinterlöpning när den är som bäst!
Jag har gjort 9 km för första gången sedan den 26 december. Det gick enligt Helena-mått mätt inte särskilt snabbt - 5,22 min/km (jämfört med min snabbaste runda på sträckan när jag höll ett tempo på 4,33 min...) Men det är inte det som räknas nu. Det enda som räknas är att jag faktiskt springer igen. Jag springer igen och träningslyckan känner ingen gräns!
Kan dock konstatera att Prague Half Marathon får ses som ett träningspass utan någon som helst press på mig själv att slå något rekord. Vågar nog inte dra upp tempot så hårt inom en så snar framtid...och jag gillar det inte.
Foto privat. Kungsholmslycka sponsored by Peak Performance.
Härligt! Jag ska ut nu på eftermiddagen, får se om jag orkar 9 kilometer!
SvaraRaderaKram, Sara
Du är grym och min löparidol hur som helst! Fattar inte hur du kan springa så fort. Grym och SNYGG som sagt! Vill bli som du när jag blir stor. Puss
SvaraRaderaÅh vilken lycka!!
SvaraRaderaHärligt.
Trevlig helg på dig raring.
Kram
så glad för din skull! känner din glädje över att du kan springa igen!
SvaraRaderaha en underbar helg!
Vad härligt det låter! Ta vara på glädjen och känn ingen press. Det är ju hur starkt som helst att du kan springa så pass långt. Och jag tycker att du höll riktigt bra tempo i alla fall, speciellt med tanke på omständigheterna!
SvaraRaderaHärligt att höra att du kan springa iaf, det är viktigast. Jaga inte tider nu, been there and done that, njut av löpningen istället :) :)
SvaraRaderaJippiiiiiii!!
SvaraRaderaHärligt Helena! :)
SvaraRaderaSunt att se Prag som ett träningspass, var rädd om benen!
Skönt att kunna springa igen. KUL att du troligen kan komma på fredag med!
SvaraRaderaDalahälsningar.