lördag 13 mars 2010

Urladdning

Jag vaknade med en skum känsla av någon typ av baksmälla imorse. Trött. Huvudvärk. Seg i kroppen. Att jag håller på att bli sjuk är inte särskilt tänkbart, jag tror mer på att min kropp har intagit ett läge av total avslappning efter en vecka med en massa planerande, bokande, telefonsamtal, mail och sms. Igår kväll lades pusslet nästan klart, och inatt har jag sovit tyngre än en säck med bly.

Men nu är allt bokat. På morgonen tisdagen den 30 mars sätter jag mig på planet till Paris. Första gången jag besöker staden, men hinner inte var där mer än 6 timmar innan det är dags att ta tåget rakt genom Frankrike till Bayonne. Ser verkligen fram emot tågresan genom landet som fortfarande är obesökt på min karta... Övernattar i Bayonne på ett vackert 1800-talshotell som ligger vid floden, 500 steg från centralstationen.
På morgonen den 31 mars tar jag en buss från Bayonne till Saint Jean Pied de Port, där jag hämtar ut min karta och mitt pilgrimspass. 8 km senare korsar jag den spanska gränsen, och sen är det bara att gå. Ena foten framför den andra i 80 mil. 800 kilometer. Efter min testpromenad i mina nya (fantastiska!) kängor igår så börjar jag inse hur långt det är. Gårdagens promenad mätte 15 kilometer, och tanken när jag kom hem var bara jaha, då är det bara 785 kvar då. Visst känns det skrämmande, men rädslan som har totala överhanden är spänning. Jag kan inte förklara hur spännande det här känns, och hur mycket jag ser fram emot det.

Planen är att vara framme i Santiago de Compostela på min underbara mormors födelsedag, fredagen den 23 april. 23 dagar. 80 mil. En snittfart på 3,5 mil om dagen...det ska man väl klara? De flesta pilgrimer är ute 6-8 veckor, men nu är ju inte jag någon pilgrim. Jag är jag, och jag kommer att göra det här på mitt sätt. Inget annat sätt kan vara rätt för mig.

Självklart kommer jag att visa ett par livstecken längs vägen, men jag kommer självklart inte ha någon dator med mig. Packningen måste vara minimal, och en dator ligger väldigt långt ner på priolistan. Däremot kommer jag ju att passera ett par större städer där det kommer att finnas internetcaféer, och då lovar jag att hålla er lite uppdaterade...om ni vill förstås?

Återigen tack för alla fina kommentarer och mail - det värmer otroligt mycket!
Foto privat. Underbara Stockholm igår på min promenad...

12 kommentarer:

  1. shit vad häftigt!!!! vill absolut ha rapporter längs vägen!! : )

    SvaraRadera
  2. Du e riktigt cool tycker jag som ska ut på denna pilgrimsvandring! Jag håller tummarna för att du ska hålla dig frisk och stark under hela långa promenaden!

    Det är nog klokt att du vilar idag om du inte känner dig 100% i kroppen. Kram på dig!

    SvaraRadera
  3. SÅKLART att vi vill ha uppdateringar längs vägen!!

    SvaraRadera
  4. Du får inte åka om Du inte lämnar små livstecken under vandringen!! ;)

    Ha en underbar lördag du söta!

    SvaraRadera
  5. Du er SÅ cool Helena!!

    SvaraRadera
  6. skriv dagbok på vägen och berätta sen - lova!

    SvaraRadera
  7. Självklart vore det jätte roligt om du ville ta dig tid att uppdatera oss längst med resan. Det ska bli spännande att få följa dig.

    Stor kram

    SvaraRadera
  8. Coolt! Lycka till!/Hanna

    SvaraRadera
  9. Shit vilken grej!! Modigt! :)

    SvaraRadera
  10. Spännande Helena, coolt! Självklart vill vi ha uppdateringar, så ofta som möjligt!=)

    SvaraRadera
  11. Wow, är grymt imponerad och önskar dig verkligen all lycka på vägen! Kom tillbaka starkare än någonsin, med fantastiska minnen, och en ännu större aptit på det bästa här i livet. :-)

    SvaraRadera
  12. Åh vilken jättekul grej! Riktigt häftigt hur du väljer att göra det, som sin egen tribute till dig liksom! Självklart vill vi få livstecken längs vägen, också så att du kan ta emot vårt pepp. Jättekul Helena! Kram

    SvaraRadera

Ja, lämna gärna ett spår efter dig! :)