Onödigt nödstopp

Lyckades vända min konstiga och trötta morgon med råge, och den här dagen går till historien som ännu en bra dag. En bråkig kollega som jag fick boxa och avreagera mig lite på och otaliga koppar kaffe har fått mig att gilla torsdagen den 9 september.

Min ovilja att träna som jag kände hela förmiddagen förbyttes under eftermiddagen till ett sug efter att avverka milen på löpbandet. Värmde upp i lagom långsamt tempo, ökade efter en kilometer och började springa. 2,4 km in i mitt pass lyckades jag komma åt nödstoppslinan och löpbandet tvärstannade. Suck. Fick starta från NOLL igen, men övervägde inte ens den bekväma vägen och springa endast de resterande 7,6, utan sa "skyll dig själv klantskalle" och siktade in mig på 10 nya kilometer. Ökade farten lite lätt hela tiden, avslutade på 16 km/h och milen bockades av på 47,01 (4,42 min/km). De där 2400 meterna innan bjuder jag benen på - varsågod.

Nu blir det Urban Deli med en hel hög sköna människor och minst ett glas Riesling...så det så. Ha en fin kväll sötnosar!