Happy legs!

Med 50 dagar kvar till årets första lopp var det idag dags att testa benet igen. Mina futtiga 3 kilometer i onsdags gav minst sagt mersmak, och eftersom jag inte kände minsta lilla smärta varken när jag sprang eller nu efteråt så fick jag ok från min kiropraktor att springa lite längre idag. Siktade in mig på att springa en halvmil i ca 12 km/h (5.00/km), men lovade mig själv att avbryta direkt om jag kände det minsta i benet.

Värmde upp i en kilometer på 11 km/h, kände inget (förutom av träningsvärken från igår, en vansinnig träningsvärk som orsakades av något jag ska berätta mer om imorgon...), och ökade därför till 13 km/h. Fortfarande inga känningar i benet, så jag vågade mig upp på 14 km/h under ett par kilometer. Underbar känsla att få komma upp i hyfsad hastighet igen, och kilometermätaren fullständigt rusade iväg. Vid 5 kilometer kunde jag inte riktigt stanna, och benen ville uppenbarligen inte heller det, så jag fortsatte men drog succesivt ner på tempot. Totalt blev det 8 kilometer och en tid på 38,40 (4.50 min/km). Hade kunnat springa ett par mil, men skulle aldrig förlåta mig själv om jag nu skulle gå ut för hårt och få ont igen...

Även om det inte blev något extremt tempopass så kan jag inte med ord beskriva hur skönt det är att få känna lite löparendorfiner igen, känna att benen känns starka och pigga och att konditionen inte har lagt sig helt på latsidan. Nu ska jag vila från löpningen i helgen, på måndag träffar jag kiropraktorn igen och efter det är jag nog ready to go. Redo att börja springa på riktigt igen. Jag har 50 dagar på mig att vässa formen...to be continued.
Foto privat. Redigerat i PhotoShop for iPhone.