Utebliven magi

Efter en hel dag med en massa hemmapyssel tog Helena the bio addict igår kväll bussen in till stan för att krypa in i biomörkret en stund. Ensam och fri att välja precis vilken film jag ville bestämde jag mig för att äntligen se Till vildingarnas land.
Förväntningarna på filmen var uppskruvade till max, och efter att ha sett trailern ett antal gånger och längtat efter filmen sedan i höstas såg jag verkligen fram emot en smått magisk bioupplevelse.
Men jag måste säga att jag blev besviken. Vet egentligen inte vad jag hade väntat mig och inte heller vad det var som saknades, men jag kände mig bara som ett stort jaha när eftertexterna började rulla. Om det berodde på att mina tankar och mitt fokus stundtals inte alls var i salong 4 på Rigoletto, att paret bakom mig högljutt ägnade mer tid åt varandra än åt det som utspelade sig på duken, eller om filmen helt enkelt inte var särskilt bra, det ska jag låta vara osagt.
Man kanske ska ge den en andra chans när den kommer på dvd, hemma i soffan och med lite lägre ställda förväntningar?
På torsdag vankas det Di Caprio och Shutter Island - det kan väl ändå inte misslyckas?
Foto privat. Filmaffischen är bättre än det rörliga resultatet.