Efter min morgonlöpning, frukost och lite hemmafix tog jag en promenad till stan. Var tvungen att stanna till på en bänk och läsa lite, solen var så himla skön helt plötsligt...
När jag tittade upp en sekund upptäckte jag att den i löparkretsar mytomspunna Västerbron stirrade på mig lite längre bort. På en sekund började adrenalinet kännas i kroppen och tanken på Stockholm Marathon kom som ett brev på posten. Min första mara dök upp i huvudet, mitt efterlängtade första fyramilslopp i maj som en ond fot satte stopp för, och hur jag stod bredvid och grät tårar av självömkan när jag hejade fram min bästa vän som sprang för femte gången!
Redan dagen efter anmälde jag mig till nästa år. 5 juni 2010 är det jag som ska in på Stadion, gå i mål och få känna mig stolt - så är det bara. Längtar redan!
För att stilla mitt tävlingssinne och ha någon morot på vägen tänkte jag ge mig på Stockholm Halvmarathon som går i september. Sprang för första gången förra året (läs om det här...), en minst sagt speciell upplevelse på många sätt.
I morse dök det upp en annan grej som jag inte kunde låta bli att haka på... Bloggvännerna Petra och Miss Agda ska dra till Prag i mars och springa Prague Half Marathon! Det tog mig en minut där jag satt i mitt endorfinrus, sen var jag anmäld. En tjejhelg i Prag - kan det bli bättre?
Någon mer som vill haka på?
Så planen för mina (hittills) inbokade lopp är nu alltså 2,1 mil i september, 2,1 mil i mars och 4,2 mil i juni. 8,4 mil...det är ju onekligen en liten bit.
Hur ska hon lägga upp träningen? tänker många säkert nu. Ja, det är ju det som är den stora frågan. Min tro och inställning är att jag kommer att fortsätta att köra på känn, låta pulsklockan som har sovit utan batteri i ett år få fortsätta sova och bara lita på vad min kropp går för.
Har lite svårt att motivera mig om jag inte får träna på mitt sätt och tror att för mycket planerande och för många ramar och regler kan döda min löparglädje.
Vad tror ni?
Foto privat. Norr Mälarstrand - ett av mina favorithäng i stan...
Hej sköna böna!
SvaraRaderaIngen prestation (även om det kan vara lätt att hamna i det) utan skriv (eller visa en bild) om något som du vill förmedla. Det kan handla om en rad eller tre eller tjugo.. det är mosaiken som uppstår i olikheterna hos bloggarna som förgyller :)
Kramen
Du härliga människa, vad spännande det låter. Jag beundrar din kärlek till löpningen. För mig är 8 km som mest jag kan tänka mig. Det skall bli jätte roligt att få följa med på din resa fram till mål. Ha en underbar dag//Petra
SvaraRaderaJag hade gärna följt med om det inte var för den lilla detaljen att jag helt saknar både kondition och fysik för att springa ett sådant lopp ;) Men det låter onekligen som om det kommer att bli en lyckad helg!
SvaraRaderaVad gäller upplägget av din träning så tror jag nog att du gör helt rätt i att lyssna till din kropp. Den vet i slutändan alltid bäst :)
Kram på dig och lycka till!
PS! Tack för alla fina ord du lämnat hos mig. De värmer alltid lika mycket.
Hade jag inte haft så mycket annat på gång nästa är så hade jag lätt hängt med. Jag älskar Prag och att kombinera det med löpning och trevliga tjejer hade varit grymt. Om det blir av även 2011 så är jag med! :)
SvaraRaderaTydligen så var milen på ca 50 minuter inte fy skam fick jag höra när jag kom hem. ;) I bland har man bara bra träningsdagar då man flyger fram. Tror inte att det blir combat i dag. Men man ska aldrig säga aldrig ;p
Hoppas att du får en fin dag Helena.
Stor kram
Jag tror absolut att jag hakar pa! Ska anmäla mig när jag är hemma i Warszawa igen, sen far vi se hur det gar. Mars är ju langt borta , ja du vet vad jag menar. Hur som helst sa hoppas jag pa peppning fran dig! :) :)
SvaraRaderaEn tjejhelg i Prag vore ju hur kul som helst!
Kram fran Lisa
Vida - gnuggar tankeknölarna här hemma...återkommer snart...
SvaraRaderaPetra - du är så söt och jag blir så glad av dina kommentarer!
Ellinor - tack själv för alla dina fina ord, de värmer alltid lika mycket.
Åsa - häng på 2011! :)
Lisa - jaaaaaa, klart att du ska med! Vi ska göra det här tillsammans! :D Blir en PERFEKT morot för dig! Hoppas resan hem går bra nu!
Jag kikar in hos dig för första gången, via mariasbetraktelser. Själv planerar jag för min första mil, har i år återupptäckt löparglädjen.
SvaraRaderaDu gör helt rätt, skippa pulsklockan och kör på känn. Var rädd om träningsglädjen - den är svår att hitta igen om man tappar den..
SvaraRaderaTuta och kör med tjejerna i Prag, Ni kommer att få hur kul som helst!
Duktiga du! Vad kul att du anmält dig nästa års marathonlopp, både i Stockholm och Prag! Jag hade gärna hakat på och sprungit Marathonloppet med er tre, men jag är en riktig loser på att springa, tyvärr :-( Synd att det inte finns powerwalk-lopp, då hade jag deltagit :-)
SvaraRaderaMen jag hejar på dig o tjejerna nästa år!
Kram!