Miss Agda lämnade en lång kommentar på mitt sockerinlägg igår, och jag känner att hennes frågor kräver några svar... Hon undrar om det inte krävs mycket matplanering, om jag utesluter allt socker och om jag aldrig äter kosttillskott t.ex.
Jag planerar inte medvetet min kost och mat speciellt mycket, men har under åren uteslutit mer och mer av det som jag känner att min kropp inte mår bra av. Det har gjort att jag idag inte behöver tänka särskilt mycket när jag handlar, det jag mår bra av hamnar automatiskt i korgen.
Mat är bland det bästa jag vet, och jag skulle aldrig kunna slänga i mig något bara för att bli mätt utan fokuserar mycket på att det alltid ska vara gott att äta.
Jag skulle inte kalla mig extrem på något sätt, jag försöker bara tänka ju mer basic, desto bättre. Fokuserar på rena råvaror, och skulle aldrig få för mig att köpa en förpackning Mamma Scans köttbullar istället för att göra egna, t.ex. Den enkla och enda anledningen är att jag vill veta vad som stoppas i min kropp, och ser jag med blotta ögat att det finns ingredienser jag vet att den inte mår bra av avstår jag gärna. "Fuskmat" som pulversåser, konstiga färdiga kryddblandningar och annat jag inte kan identifiera innehållsförteckningen på försöker jag helt och hållet undvika.
Självklart äter jag "onyttigt" ibland, dricker ganska ofta alkohol och då och då slinker det ner godis, glass, bullar och kakor. Ska jag dock vara helt ärlig mot mig själv måste jag säga att jag mer än gärna byter ut en kanelbulle mot ett sött granatäpple, för så gott är det faktiskt inte.
Eftersom jag tränar mycket (ca 6 dagar i veckan och vissa dagar två pass) behöver jag högkvalitativ kost som ger mycket och rätt näring, annars skulle jag aldrig orka. Jag känner direkt om jag har slarvat med maten och kroppen inte orkar återhämta den som den borde.
Någon gång i veckan, nästan uteslutande när jag tränar dubbla klasser, händer det att jag äter en proteinbar, dricker en proteindrink eller annat om jag känner att jag behöver snabb och lättillgänglig energi, men kan inte säga att varken min mage eller mina tarmar älskar mig då.
Har under hela mitt liv haft en känslig mage, är laktosintolerant och reagerar ganska lätt på t.ex. sötningsmedel, och det gör att jag tvingas undvika en hel del livsmedel.
Ser verkligen inte min kosthållning som någon last, har levt såhär länge och är snarare glad att jag har möjligheten att välja vad jag matar kroppen med. Eftersom jag är en livsnjutare av stora mått ger jag med glädje min kropp det jag känner att den vill ha, det får mig att må så bra som jag förtjänar.
Foto privat. Bästa mellanmålet - färska bär, laktosfri yoghurt, pumpakärnor och kanel.
Det där låter både smart och väl genomtänkt. Jag önskar jag kunde äta som du. Ofta gör jag det, men i veckan när Sambo jobbar och jag är ensam på kvällarna slinker det ofta ner mycket dumheter. Jag älskar bullar och kakor, men försöker också äta mycket nyttigheter och är vegetarian.
SvaraRaderaHeja dig! Du är fantastisk! Och ja, träningsvärk har jag allt... haha....
Ah, någon som håller med om att PINK är grym. Energiknippe till 1000.
SvaraRaderaJag gillar inte heller socker. Har vant mig av vid det och när man nu råkar ta något med mycket socker i, knastrar det så där äckligt som bara socker kan göra, mellan tänderna... usch.
Gillar din mellis. Jag kör LCHF just nu och då gillar jag ovispad grädde, jordgubbar och mozarellaost. Jag vet, låter äckligt, men faktiskt inte...hehe.
Ha det gött.
Precis som med alla "allergier" eller specialkoster, lär man sig tids nog att leva med dem och behöver således inte tänka på vad man äter och så vidare. Dock tror jag det är svårt för någon annan som är van vid dessa livsmedel att tänka sig hur man skulle klara sig/göra utan dem.
SvaraRaderaSmarrigt mellanmål du tipsade om. Älskar både youghurt och fil med kanel och frukt.
Kram
vilken härlig profilbild! l.o.v.e
SvaraRaderaHmm det ungefär det tänket jagvill hitta tillbaka till :0)
SvaraRaderaTack för förtydligandet gulliga du! Och gud vad gott mellanmålet ser ut. Jag vill också äta nyttigare än vad gör just nu, men sambon är inte motiverad så ofta så det skulle kännas dumt att alltid äta olika mat.. Ibland gör vi det dock, för jag vägrar äta tex falukorv. Men jag har bestämt mig att tänka mer på vad jag stoppar i mig och det är inte minst tack vare dig o Åsa :)
SvaraRaderaKram
nej just det där du skrev mot slutet är så viktigt, det är "ingen last" trots att folk verkar tro det... men det är ju ingen som "tycker synd om" vegetarianer och säger "gud vad jobbigt det måste vara att tänka hela tiden" För det är så accepterat, varför borde det inte vara lika med att äta "rent"?
SvaraRaderaTack. Det gav mig inspiration och en insikt att man väljer ju faktiskt själv vad man äter. Tror att man ska lära sig lyssna på sin kropp och vad den mår bra av. Mår inget vidare efter sötrik mat.
SvaraRaderaJag har läst igenom alla inläggen om socker här nu, jag kan bara säga att precis som du har beskrivit i detta inlägget är så jag vill må. Jag vill känna att jag faktiskt VILL äta en frukt istället för choklad, kakor, bullar eller whatever. Det där med halvfabrikat har aldrig vart min grej. Jag kan köpa nån micromat nån enstaka gång när jag typ sitter i skolan och inte har något annat val men jag tycker inte ens att det är särskilt gott. Just med sockret handlar det inte så mycket om man är tjock eller inte utan att dagens samhälle konsumerar alldeles för mycket socker. Jag läste en kurs som hette kemi i maten i våras och då gick vi ner till ica för att kolla på näringsinnehållet på många olika produkter. Nu kommer jag inte ihåg några siffor men vi var alla väldigt chockade över hur mycket skit som proppas i maten som man inte har en aning om. Så jag håller helt med dig. Det bästa är om man kan göra så mycket som möjligt från grunden själv.
SvaraRaderaTack för din kommentar!