lördag 31 juli 2010

Älskade hatade Facebook

"hello Helena my name's Nicolas i'am french and i come to leave to Stockholm i want to mee an fair haird beatifull swedish and you are to beautifull.maybe you can accept to meet me when i arrive??if you want i can spend you foto about me i'am beautifull to.kisses Nicolas.answer me please"
(Pardon my English, men det är kopierat direkt från min inbox...)

Vi måste ju prata om Facebook...för det är väl bara på Facebook man kan få ett sånt här meddelande? Antingen är det från någon i min närhet som har skapat en falsk profil och vill skoja, eller så är det verkligen en fransman som har hittat mig, tänkt "det här är nog kvinnan i mitt liv", och sen på fullaste allvar skickat ett mail. Man kan inte annat än le. Le åt modet, men också åt naiviteten. För hur många svarar på det här meddelandet? Underbara, korkade och blåögda Facebook - låtsasvärlden utan regler...

Men man kan ju liksom inte låta bli att älska det lite ändå.
"Det känns nästan som vi lever i ett kollektiv, jag hänger med i ditt liv så de smäller om det via Facebook" skrev en vän till mig härom dagen, en person jag inte har träffat på ett år nu. Det är väl ändå härligt? Det känns som man sågs igår, när det i själva verket var en halv evighet sen. Självklart föredrar jag att träffa mina vänner in real life, men jag har ju precis som alla andra inte helt obegränsat med tid, och på det sättet är väl ändå Facebook fantastiskt!?
För att inte tala om alla statusuppdateringar som jag skrattar åt varje dag... "XXX konstaterar att det där ljudet alltså var min fina blårandiga gratängform som sprack i två delar i ugnen, rakt under laxfilén. Jag tyckte väl att diskborsten brukar ha ett mjukare ljud när den ramlar ner från kroken.", "XXX - Hojta om ni vet någon som hyr ut en lägenhet från slutet av augusti. Men hojta rätt högt, jag ligger under sängen och lyssnar på ledsen musik", "Soljäveln tillbaka, 800 grader i lgh"...
Det är bara att erkänna - jag är en Facebook junkie, och jag står för det.

Det finns ett helt gäng motståndare där ute, folk som "aldrig kommer att skaffa Facebook". Visst, det är verkligen upp till var och en, men jag ser å andra sidan hela tiden människor dyka upp på sidan som jag själv har hört säga att "jag har aldrig ens skrivit in www.facebook.com i min webläsare", "Facebook kraschar ju bara förhållanden", "Facebook är för idioter som inte har något liv" och "jag kommer aldrig någonsin lägga ner tid på sån där skit". Jag klandrar dem inte för att de plötsligt ändrat åsikt. Jag är snarare glad över att de har insett att sociala medier är något som växer, att det är fler i vår ålder som har ett Facebook-konto än ett hemtelefonnummer och att det faktiskt är ett rätt smidigt och roligt sätt att hålla kontakten med sina vänner och sin släkt.
Att företaget divorce-online.co.uk, som hjälper par i Storbritannien att administrera skilsmässor, uppger att Facebook uppgavs i en av fem skilsmässoansökningar under förra året, hör liksom inte hit. Folk skilde sig innan Facebook kom också, och de som hävdar att de har skilt sig p.g.a. Facebook hade det nog inget vidare från första början heller...eller?

Nej, heja Facebook säger jag bara! Jag kommer att fortsätta leva ett skönt viruellt liv där vid sidan av mitt vanliga. Byta status och profilbild så ofta jag känner för det, lägga ut foton, titta på mina vänners foton, dela med mig av musik, sno andras Spotify-listor och skicka virtuella kramar och fina ord till alla jag bryr mig om.
Jag bor långt ifrån min familj, och förutom alla vänner jag har kontakt med kan jag kommunicera med mamma, pappa, mina syskon, min moster och mina kusiner via internet och det är jag verkligen glad för! I kombination med ett telefonsamtal lite då och då så känns det nästan som att man ses faktiskt...nästan.
För att inte tala om alla nya människor man har lärt känna! Man träffas en gång på en fest eller annat (eller inte alls, som fallet är med vissa av er bloggläsare), addar varandra på Facebook och nästa gång man ses känns det som om man faktiskt har umgåtts till och från under hela tiden...like it!

Hur ställer du dig - för eller emot Facebook (och varför?)?
Foto: Privat. Min Facebook-sida. Status just nu: "Helena knyter knut på hjärnan. Dubbelknut. Trippel."

10 kommentarer:

  1. Vem kan leva förutan Facebook? ;)

    SvaraRadera
  2. Jag är för... det har sina nackdelar men fördelarna överväger och sen tycker jag att man bestämmer ju helt själv vad man gör av sitt medlemsskap!!

    Kramar

    SvaraRadera
  3. För att inte tala om mailen som vi män får angående att "jag är en rysk kvinna som vill gifta mig med dig och komma till Sverige". Var tog kärleken vägen undrar jag? När blev kärlek bara en affärsuppgörelse?

    Jag är med dig, efter många års våga-vägra-facebook så drog några kollegor in mig och jag måste erkänna att det är roligt. Bara det att du och jag har fått tillbaka kontakten ser jag som en vinst.

    SvaraRadera
  4. För! Junkie precis som du!

    SvaraRadera
  5. Älskade hatade facebook ja...men mest älskad faktiskt, tycker att fördelarna överväger nackdelarna och det är trots allt upp till var och en vad man vill göra där samt hur mycket tid man vill lägga på det. Jag tycker det är ett ypperligt verktyg för att hålla kontakten med gamla vänner och bekanta som man kanske inte träffar lika ofta längre. Men det ger också härliga små uppdateringar om vad som just nu pågår i de liv som levs av människorna man har närmast omkring sig.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Håller helt med dig - FÖR! :D Och som andra varit inne på - man väljer ju helt själv vad man vill göra med det och hur mycket man vill dela med sig av, precis som med bloggandet! :)

    SvaraRadera
  7. Det tog en tid innan jag hoppade på tåget men jag ångrar mig inte. Däremot kan jag sitta där på FB och fundera, vad ska jag göra här? Kanske har jag tråkiga vänner eller så vet jag inte bättre :). Men ärligt talat så har jag funderat på satusraden: Glädjen med att logga in på FB är att se vad Helena Olmås har för status.

    Precis, folk skiljer sig nog lika nu som innan. Kanske svårare att få ett par att hålla pga tid på fb eller konstiga kontakter som ska ifrågasättas men shit vad många som hookar ihop av FB, jag känner 2 par som är lyckliga själar idag tackvare fina FB. Bara det är ju så värt det!

    SvaraRadera
  8. Håller med ovanstående talare.
    *Heja Facebook!*
    Perfekt att kunna hålla kontakten med familj och vänner. I synnerhet när man bor så långt ifrån varandra.
    Kram

    SvaraRadera
  9. Your post features confirmeԁ benefіcіal to
    me. It’s very informаtivе and you аre сertаіnlу extrеmely educated іn this aгea.
    Yоu get οpened uρ our sight to vаrying vieωs on this speсific subject using
    intгіquіng, notable and solid content.
    Look at my weblog : buy Klonopin

    SvaraRadera

Ja, lämna gärna ett spår efter dig! :)