söndag 30 november 2008

lördag 29 november 2008

Julpyntade köksskåp

Idag har jag och mammas katt haft en totalt oproduktiv dag hemma i soffan.
Mamma har istället varit världens sötaste, trotsat slaskvädret och kompletterat min lilla samling Teema-skålar från Iittala med två tomteröda! Vad glada de andra ska bli när jag kommer hem imorgon, och vad god min gröt kommer att vara på måndag...
Åh vad jag älskar julshopping när man får stanna inne i värmen!

fredag 28 november 2008

Välbehövligt miljöombyte

Igår vid den här tiden satt jag smått vinrusig och tittade ut på Sturegatan i Stockholm.
24 timmar senare sitter jag i Dalarna och lyssnar på dansband med mormor (ok, hennes musikval).
Kan livet bli bättre?
Bilden: Mormor, 75 år, spårar ur med en banan. Love you!

Alamos Chardonnay 2007

Jag och C var på vinprovning igår...och jag har nu äntligen hittat ett vitt favoritvin! Alamos Chardonnay 2007, från Argentina och med nummer 94819 på Systembolaget.
Fantastiskt gott...vilket tyvärr känns i huvudet idag. Man ska inte gå på vinprovning på sin gamla arbetsplats där det slutar med att flaskorna efter provningen lämnas öppna framför näsan på en. Synd att hälla ut så gott vin...
Efter vinet blev det middag under favoritträdet på Vapiano - mums! Har ni inte varit där ännu så måste ni gå dit nästa gång ni har vägarna förbi huvudstaden. Maten är verkligen hur god som helst och stämningen i hela restaurangen bara så mysig! Kan varmt rekommendera salladen med vitlöksstekt oxfilé och parmesan... Inte nödvändigt dock att vara lika modiga som vi var igår och blanda oxfilé och scampi...men för er som vågar så har ni en given vinnare! :)

Otippad kväll med oplanerad huvudvärk idag. Tur att det är fredag och mina helgplaner enbart består av massor med kramar och vila.
Jippi!

onsdag 26 november 2008

It makes me sick...

Fick i veckan reda på att en vän blivit så fruktansvärt illa behandlad av en kille hon har träffat. Jag vill inte gå in på några detaljer, men han har, som tur är inte fysiskt, men ack så illa psykiskt, misshandlat denna underbara person! Hon är inte någon av mina absolut närmaste vänner, men det hon berättat för mig får mig att må illa och samtidigt bli så fruktansvärd förbannad!
Inte bara för att denna männsika helt utan anledning och helt orättvist betett sig som ett j*vla svin mot henne, utan nästan ännu mer för den skada jag vet att han har orsakat, det hål han har grävt i henne, inte bara nu utan för en lång tid framåt!

Jag har själv blivit så otroligt trampad på av en person en gång i tiden. Detta är nu 10 år sen men det har onekligen satt sina spår, och när jag får höra sånt här rivs en del sår upp igen... Är så fantastiskt glad över att min vän inte är 18 år som jag var då, att hon förhoppningsvis är mer vuxen och klartänkt än vad jag förmodligen var och att det kommer att bli lättare för henne att inse att det inte är henne det är fel på, utan snarare denna kallblodiga människa med ett hjärta av sten.
Vill inte ens tänka på hur många människor som utsätts för detta varje dag utan att det ens kommer fram... Hur många som lider i det tysta och gör sitt yttersta för att hålla masken inför andra. Som låtsas att allt är perfectly normal och att livet är en lek. Jag har själv varit där. "Om jag mår bra? Ja, det är klart! Jag är 18 år och livet har just börjat, det är klart att jag mår bra."
Tillslut slår sig verkligheten dock ut genom fasaden...och när det gör det så är det med full kraft. Ibland med sådan kraft att det fullständigt förvränger ens person och man får möta ett jag man aldrig tidigare har mött, en person man inte trodde fanns. Jag hamnade där, det rann över.

Det är lördag kväll mitt i vintern. Jag, min dåvarande pojkvän och några av våra vänner skall som vanligt ut på det lokala utestället i den lilla håla där jag under denna tid bor. Vi har alla druckit en massa alkohol, förmodligen inte inköpt på Systembolaget. Min pojkvän har vid den här tiden en tendens att göra sitt yttersta för att få hamna i slagsmål, att få slåss lite för att visa sin fysiska styrka, vilket händer allt som oftast när vi är ute. Psykiskt var han så vek att det inte hade räckt till en halv rond i ringen...han hade förmodligen inte ens tagit sig innanför staketet.
Det är kallt och vi står i kön för att gå in. Av ingen anledning alls irriterar sig min pojkvän på en kille som står framför honom i kön, varpå han tycker att han har all rätt i världen att slå denna person med knuten näve rakt över näsan. Killen blir såklart helt chockad. Vad händer? Intelligensnivån på det här tilltaget är såklart lika med noll eftersom ställets vakter står ca. 1 meter framför oss. De griper såklart tag i min pojkvän på 5 sekunder och frågar samtidigt det stackars blödande offret om han vill göra en anmälan? Blir ju inte svårt att sätta dit gärningsmannen med tanke på att det är ett helt gäng med vittnen, varav minst 3 av dem är ordningsvakter. Smart.
Min pojkvän, hans stackars offer för den här kvällen och två vakter försvinner in i köket på stället. Jag står bara och gapar ute i kylan, men är egentligen inte förvånad alls. Det är ingen skräll att någon råkar ut för den här näven. Det enda som jag möjligen är något överraskad över är att han är korkad. Mitt framför vakterna och helt oprovocerat, det övergår mitt förstånd. Ok att han är rejält onykter, men det finns väl gränser!? Uppenbarligen inte.
Jag försöker inte ens diskutera med vakterna, jag skäms bara så fruktansvärt över vad som har hänt. På något sätt känner jag mig skyldig trots att jag inte ens kan trampa ihjäl en myra utan att få ont i hjärtat. Jag lämnar kön, har ingen lust att gå in längre. Min kära vän gör mig sällskap, hon vet vid det här laget att jag och min pojkvän inte har någon mönsterförhållande direkt...
Plötsligt ser jag den stackars lille killen som råkade ut för smockan komma gående med en papperstuss i näsan. Min pojkvän kommer runt andra hörnet av huset. Jag förstår ingenting och är såklart rädd att de ska ryka ihop på riktigt. Skönt för en 18-årig tjej att lägga energi och oro på en sån sak när hennes vänner har kul inne på dansgolvet. Till min förvåning ser jag att de skakar hand med varandra, sluter fred. Puh...jag andas ut av lättnad, känner mig faktiskt ganska glad och försöker få klart för mig vad som sker.
"Vad hände?"
"Äh - han ångrade sig, han ville inte anmäla"
"Va? Har du tackat honom och bett om ursäkt? Det är det minsta du kan göra..."
Nu brakar helvetet lös. Ögonen i min pojkväns ansikte ändrar färg till svartaste svart, en blick jag tidigare sett och inte tycker om alls. Rädd för dem? Inte direkt, men obehagliga - ja. Det som följer nu är en föreläsning i hur dum i huvudet jag är som står här och berättar för honom vad han ska göra och inte göra, att jag inte har en j*vla aning om vad jag snackar om, att jag bara ska hålla käften och att jag är totalt värdelös. Jag bara gapar. Händer det här?
Uppenbarligen blir han så otroligt kränkt av att jag säger till honom att han borde be om ursäkt när andra människor råkar höra det, däribland den stackars lille kille som han för en kvart sedan nästan knäckt näsbenet på.
Jag bestämmer mig för att fly från den här cirkusen, vänder ryggen mot honom och börjar gå. Det är tydligen inte heller rätt sak att göra, eftersom han går efter och fortsätter sin föreläsning om mitt icke existerande värde. Efter några meter vänder jag mig om och ber honom gråtande att sluta, att det räcker och att jag inte menade något illa mot honom med vad jag sa men att jag däremot vill att han ska förstå att han lika gärna kunde ha suttit i en polisbil just nu.
Vad som händer nu är något jag inte är stolt över, inte alls. Ser det mer som ett bevis på vad som kan hända om man bara lägger locket på och låtsas som om allt är ok när det egentligen är precis tvärtom. När man låter sig själv bli trampad på under för lång tid utan att säga stopp, hur det kan gå så långt att man blir rädd för sig själv.
Jag ser i ögonvrån hur samma knytnäve som jag just bevittnat få en annan människa att blöda återigen höjs. Som tur är har jag druckit mycket mindre än min pojkvän och min hjärna tänker blixtsnabbt. På bråkdelen av en sekund puttar jag till honom i bröstet och känner vinddraget av knytnäven ett par centimeter framför mitt ansikte. Han halkar till och hamnar på marken.
Nu blixtrar det till i mitt huvud. All min rädsla, ilska och sorg tar över min kropp och jag ser mig själv fullständigt tappa kontrollen. Vill inte gå in på några detaljer men nästa ögonblick jag kommer ihåg är att en av våra gemensamma vänner tar tag i min överkropp och släpar mig därifrån. Dagen efter ringer min pojkvän och gråter. Han frågar vad som har hänt och undrar varför han är totalt blåslagen.
Som sagt, jag berättar inte detta för att jag på något sätt är stolt över vad jag gjorde. Tycker snarare att det var fullständigt korkat att bemöta det våld jag hatar med att själv ta till samma metod.
Det jag däremot vill ha sagt är att man måste säga stopp. Man måste dra i bromsen och våga hoppa av det rusande tåget innan man hamnar någonstans där man inte vill vara. Innan man plötsligt blir en person man själv hatar.

Jag är glad att jag hoppade. Det tog kanske lite för lång tid, men jag gjorde det.

tisdag 25 november 2008

Spännande kväll!

Jag har lyckats komma över två biljetter till samtalet om "Det fria ordet och det laglösa våldet" med Roberto Saviano och Salman Rushdie på Svenska Akademien ikväll!
Verkar bli en himla säkerhetspådrag á la Säpo med legitimationskontroll, kroppsvisitering och genomsökning av väskor...
Inte konstigt kanske med tanke på att Mr. Saviano lever under "säkerhetsnivå 3", ständigt dödshot, vilket betyder att han enbart åker i bepansrade bilar, ständigt omges av två livvakter och aldrig kan sova mer än två nätter på samma ställe...allt p.g.a. att han som 22-åring bestämde sig för att infiltrera sig i Europas mäktigaste kriminella organisation, den italienska Camorran, och sedan offentliggöra allting genom sin bok "Gomorra".
Är just nu helt uppslukad av boken, och har du inte läst den - gör det NU!
En helt otrolig skildring av en värld man inte trodde fanns. Ni som trodde att sicilianska Cosa Nostra var den värsta maffian - tänk om.
Mörkrädd, det är vad man blir. Tur att jag har lillebror att hålla i handen ikväll!

måndag 24 november 2008

Tidig kväll...

...och jag är redan på väg ner i sängen! Vuxet!
Innan jag kryper ner känner jag bara ett extremt behov av att säga att "Färjan" på Kanal 5 är bland det mest patetiska och mest värdelösa jag har sett. Någonsin. Insåg just varför jag i stort sett aldrig tittar på tv längre...my god.

Livet 2.0

Ville bara säga att jag mår så fantastiskt bra idag!
Snökaos (ja, med Stockholmsmått mätt that is) i stan, jag är pigg och träningen imorse gick bäst.
Laddad för en bra vecka med en massa kul i kalendern!

HÄRLIGA MÅNDAG!

söndag 23 november 2008

Spontanfest = spontanbaksmälla

Sitter i min soffa och är helt oplanerat bakis. Från att ha planerat att ta det väldigt lugnt den här helgen till att avsluta lördagen med att stå och steka ägg klockan 04.00 på morgonen. Härlig vändning!
Vad hände?
Börjar ju lördagen med min underbara snöpromenad och får sen en helt omänsklig energi när jag kommer hem och har ätit min frukost. Städar och tvättar i 180 km/h och får en massa gjort! Efter det iväg till gymmet och kör ett snabbt ryggpass och sen hem igen för en mumsig lunch...och där dör all min energi. Känner inte för något annat än att sitta och dega helt osocialt i min soffa, vilket jag där och då bestämmer mig för att göra resten av kvällen.
Lillebror ringer dock efter en stund och väcker mig ur min koma. Han vill träffas i stan för en fika, och eftersom vi ses alldeles för sällan så kan jag inte tacka nej till det såklart. Trött som en övervintrad björn släääpar jag mig till bussen och åker.
Hamnar på Waynes med en varsin sojalatte, inte helt otippat. Pratar lite resa och gör en inköpslista på kikare, ficklampa, antihistamintabletter och lite annat som måste införskaffas inom en månad. Jippi - en månad kvar! Helt sjukt!
Två timmar senare är det dags att åka hem och lägga sig i soffan...eftersom min energi är på NOLL. Eller möjligtvis minus 1 nu när jag tänker efter. Väl ute i kylan igen så kommer jag på hur sjukt tråkigt det känns att åka och handla mat och laga middag till mig själv, så jag och bror går och äter en rejäl köttbit på Houston Steakhouse istället. "Ett glas rött, ja det är klart att vi ska ha ett glas rött."
Här händer sen något. Messar C som sitter hos sin bror och "dricker grogg och äter filé". Grogg? Hej, vi är från landet. Men ett underbart ord som används alldeles för sällan! Hur som helst, här vänder hela kvällen. Jag och bror bestämmer för att hänga på C och hennes bror. Grogg låter ju trevligare än soffa.
Betalar maten och tar bussen hem till mig. På med Beyonce´s partystarter "Radio" på repeat, sveper två alldeles för starka drinkar, förlåt, groggar (den första blandas med jackan på), byter om och lägger partymake, och tar sen en taxi mot stan för ännu mer drinkar. Hämtar lillebrors ganska nya date på vägen. Jättebra upplägg att det här är första gången jag träffar henne, nu när jag har druckit två lillebrorblandade drinkar och verkligen visar mig från min bästa sida. Som tur är visar det sig att hon är världens softaste människa så jag klarar sammandrabbningen galant. Tror jag.
Förfesten hos C:s söta bror blir hur lyckad som helst. Fem personer som alla gillar att prata lite för mycket i en liten etta, ljudnivån är på gränsen till att orsaka bullerskador. Reder ut viktiga saker som första fyllan, Nisses specialövningar på hockeyträningen och om baggyjeans och sneakers verkligen är att föredra om man ska in på Berns (och för säkerhets skull dessutom väljer en fullsmockad kväll med DJ Tiësto som vaxvändare).
Promenaden ner mot stan är kall och kryddas av ett "tyvärr" från en korvgubbe. Ett "tyvärr" som redan är en klassiker och inte kommer att glömmas så lätt. Håller dock med A om att "tyvärr" är ett konstigt svar på frågan "Säljer du snus?". Innebär då "tyvärr" att han vill sälja snus men inte kan eller "tyvärr" så måste du ikväll klättra på väggarna av nikotinbegär? Ja, inte vet jag.
Kö utanför stället, inte helt otippat när klockan är 00.30 och man är ute en lördag i Sveriges huvudstad. Av någon anledning får vi dock för oss att ställa oss i VIP-kön, och inte i den vanliga boskapskön...utan att vi finns på någon lista, är vaktens kusiner eller har silikonbröst. Vågat. Kommer in snabbare än någon hinner säga flaskhals (vad är det för skumt uttryck btw?) och väl inne hittar vi rätt snabbt till baren, efter att ha slagit oss fram i garderoben och sedan hälsat på halva gänget vi hade som sällskap till Gotland i somras. Kul! Vodka Red Bull, inte helt oväntat och inte heller helt intelligent. Det visar sig dock att det inte är den sista drinken som passerar strupen den här natten...priset tar nog ändå de fruktansvärt nödvändiga jägershotsen som jag är korkad nog att beställa in. Smart.
Fasttejpade på dansgolvet...här övas både bugg och salsa kombinerat med lama försök till matchmaking. Går sådär, tur nog. Dj:en ser misstänkt bekant ut och visar sig vara en "kompis från förr" som jag inte har träffat på 15 år (detta kom jag dock på idag när jag hittade hans mailadress skrivet på ett kvitto i väskan).
Tillslut blir klackarna vingliga och musiken för hög...så jag tar ett moget beslut att gå hem. Klockan är strax efter 3 och det är svinkallt ute. Jag och min låtsaskompis Molgan, som följer med mig hem ibland, börjar promenera men inser ganska snabbt att jag i den här takten skulle komma fram lagom till julksinkan skall griljeras, så jag övertalar Molgan att hoppa in i en taxi. Sagt och gjort. Hemma på ön 7 minuter senare. Vingliga klackar och hal trappa = dålig kombination. Tur att min imaginära vän än en gång räddar mig från en Kalle Anka-vurpa.
Vaknar imorse av ett sms från C. Fosterställning i soffan, klädd på ett sätt som inte är normalt när man ska sova och är sminkad och klar. Av köket att döma så har jag ätit ett stekt ägg innan jag slocknade. Moget. Har också tre missade samtal på telefonen som har legat under kudden och jag trots detta inte har hört den. Djupsömn tror jag det kallas.
Söndagens facit är soffa, sushi, film och mandelkubb. Nice.
Bilden föreställer min brors viktiga fråga till 118100 igår kväll. Undrar just hur många fyllefunderingar de får ta emot..?

lördag 22 november 2008

Ett nytt kapitel

Jag hade verkligen en riktig svacka igår kväll, det är bara att konstatera. Är faktiskt helt ärligt ganska, för att inte säga fruktansvärt, trött på att ha de där svackorna nu.
Den bästa medicinen mot svackor som den jag hade igår är, av erfarenhet, att ställa klockan och ge sig ut på en promenad och få en överdos av frisk luft. Min promenad imorse blev längre än jag planerat, eftersom vädergudarna hade hört min bön och täckt Stockholm med snö! En och en halv timmes iskall promenad längs vattnet i full snöstorm - precis vad jag behövde!
Kom fram till en massa saker under tiden, både jobbiga och smått underbara, och har nu bestämt mig för att starta ett nytt kapitel i mitt liv. Jag vet, många säger väldigt ofta att nya kapitel ska startas och sen blir det zero, nothing, nada av det. Men jag menar verkligen allvar nu. På riktigt.
Bort med allt som orsakar svackor, in med mer av det som ger mig energi. Samma energi som jag hade hela dagen igår men som på kvällen rann av mig som vatten på en gås. Jag är värd att må bra 7 dagar i veckan, 24 timmar per dygn, punkt slut. Med det inte sagt att jag kommer att ignorera allt och alla runt mig och bara tänka på mitt eget välmående, det har jag för stort hjärta för...men jag har redan en del saker som jag vet jag kan förändra utan att någon märker det, men som kommer att göra STOR skillnad för mig. Jättestor. Nu gäller det bara att samla kraft att orka förändra...här räcker inte ett par Red Bull eller en trippel espresso...nej, här måste det till andra saker. Jag vet inte vad som kommer att krävas, men med tanke på att jag är en näst intill dumdristigt envis och viljestark person så är nog min största utmaning att veta åt vilken håll jag skall rikta min energi. Det tänker jag ta reda på, och det ska ske nu. Egenterapi på högsta nivå, kosta vad det kosta vill.
När jag åker på semester om en månad ska min lillebror få en ny syster som sällskap. En syster utan hjärnspöken, svackor och negativa tanketrassel. Så det så.

Live life, not only survive it!
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Bilden är från Norr Mälarstrand imorse...underbara vinter!

fredag 21 november 2008

Oväder - inte bara april förunnat...

Det snöar utanför mitt fönster, men i mitt huvud är det kaosartad thunderstorm kombinerat med orkan och en och annan jordbävning...toppat med ett par tyfoner, en solglimt och därefter ännu värre stormar. Snälla aprilväder, kolla kalendern igen - det är faktiskt november!
Paraplyer, vindskydd och skyddsrum till folket tack, för jag börjar snart tröttna på riktigt. Då kan det bli riktigt oväder, inte bara innanför mitt skal.
Lockande tanke ändå.

Semesterinvestering!

Hemklickat idag. Fujifilm WP-FXF50 undervattenshus.
Hur ska man annars kunna jaga sjölejonen?
33 dagar kvar...

Energiöverskott!

¤ Fredag.
¤ Sol.
¤ Bästa morgonträningen med 30 Seconds to Mars i lurarna.
¤ Ett läsvärt inlägg på C:s blogg till frukosten - tack för det!
¤ En nyinköpt bra bok som jag redan har fastnat i och ser fram emot att läsa i helgen. (Gomorra av Roberto Saviano - rekommenderas!!!) Ska dessutom lyssna på Roberto på Svenska Akademien på tisdag - jippi!
¤ Sol och kallt på väderkartan i helgen.

Livet är bara helt underbart för tillfället!
Let´s go with the flow!
Bilden är från en hård arbetsdag i Åre i oktober förra året...

torsdag 20 november 2008

Mitt älskade Philosophy...


...har släppt ett julkit med sina fantastiska, godislika läppglans!
Gingerbread, Spicy Pear och Orange Cranberry...mums!
Är det någon som har Tomtens mailadress?
Bilden lånad från www.sephora.com

Jippiiiiii!

Jag är tillbaka! Den energilösa tröttmössan är borta och mitt vanliga jag har tagit över ratten - YES!
Hoppade över träningen igår, hela kroppen grät och ville bara hem och vila så jag tog mitt förnuft till fånga och lyssnade på den. Inte ofta den får som den vill så jag kände att det var dags. Somnade tidigare än vanligt och sov nästan 8 timmar...
Resultatet? Studsade upp ur sängen klockan 06.00, svepte en kaffe, på med mössan och ut i friska luften! Mötte upp mitt morgonträningssällskap och promenerade den knappa timmen till gymmet, körde ett svettigt axelpass, i med en proteindrink och en sen en dryg halvtimmes promenad till jobbet. Varm dusch och världens godaste gröt med sharon och en dubbel espresso framför min dator.
Det här blir den BÄSTA dagen - hoppas den blir detsamma för er!

Har dessutom bytt färg på min blogg, från höstmörker till vinterljus...äntligen!

onsdag 19 november 2008

Andas - vad är det?

Sitter på jobbet och hinner knappt andas, ännu mindre blogga....tråkigt!
Trött...igår var andra kvällen i rad som klockan slagit 01.30 innan jag somnat. Upp 05.30 igår och idag "sovmorgon" till 07.00...är i lite smått behov av sömn, minst sagt.
Längtar till gymmet efter jobbet - ska köra ett hårt pass och sen hem och stänga mina ögon. Lovar mig själv minst 7 timmars sömn...06.30 imorgon bär det iväg för morgonpromenad till gymmet innan jobbet - UNDERBART att vara frisk igen!
Hm...kom just på att jag måste upp 06.00, vilket innebär att jag måste somna senast 23.00...går aldrig...damn! Äh, får sova på lördag.

tisdag 18 november 2008

Twisted tuesday...

Idag är det en skum tisdag. Det blev den redan när måndagen somnade och den här dagen vaknade, d.v.s. vid midnatt. 00.00 pip. När jag lägger mig inatt (inte ikväll, eftersom jag ska på 30-årsfest. Jättebra på en tisdag, jag vet.) så kommer det här dygnet gå till historien som det konstigaste på länge.
Återkommer.

söndag 16 november 2008

Söndag var det idag ja.

Vilken söndag. Det är verkligen SÖNDAG.
Seg efter en riktigt kul fest igår, som började med stress och en alldeles för stark fördrink hemma hos mig, och avslutades med charader till påhittade ordspråk av typen; "Kasta inte sura rävar i glashuset när du kan stjälpa en liten tuva" och "Ring inte Olof Palme när du gråter". Jättelätt faktiskt, helst när midnatt har passerats för flera timmar sedan och drinkarna har ökat i styrka i takt med klockan.. Annars gick kvällen mest åt till att komma på vad Snobbens lilla gula fågelkompis heter och att leka björnen sover...och nej, det var inget barnkalas, det var en 29-årsfest. Heja!
Hur som helst så har jag inte fått någonting gjort idag, verkligen ingenting. Har legat i min soffa och glott ut på vinterns tappra försök att inta huvudstaden. Det går sådär, regnet verkar vinna. Funderat på livet i stort och smått. Längtat lite. Varit lite frustrerad. Skypat med min bästa vän och skrattat, inhämtat energi cyberledes - skönt! Bestämde just att vi ska ses på Espresso House och hänga i ett par timmar, det behöver vi, mycket som skall redas ut...
Vi bestämde också idag att vi ska gå på Nike Convention 2009 i januari, 10 timmars träning på 2 dagar - jippi! Det blir en helt lagom träningsstart efter tre veckors ekvatorsemester...om jag inte frågar min kropp...
Nej, dags att dra på sig söndagsfikakläderna och ge sig ut i Stockholms-snön (regnet).

Kärlek!♥

lördag 15 november 2008

Piggare!

Äntligen! Jag är äntligen piggare! Åtskilliga timmar i min numera väldigt boring soffa gav resultat!
Nu gäller det bara att dra i handbromsen så att jag faktiskt förblir pigg...har ett visst behov av att aktivera mig efter 4 dagar hemma i soffan...
Idag vill jag bara:
¤ Shoppa
¤ Städa (ja, jag vill faktiskt det...älskar känslan av nystädad lägenhet!)
¤ Äta en god lunch - gärna i sällskap av C...vilket kommer att göra att lunchen tar 2h eftersom vi måste reda ut halva livet
¤ Gå på fotomässa - skulle verkligen behöva det inför resan!
¤ Göra inköp på Systembolaget
¤ Sova middag (kommer att bortprioriteras känner jag redan nu)
¤ Bjuda hem C och S på ett glas vin
¤ Lägga två timmar på hår och make, har varit sunkig nog den här veckan
¤ Vara på fest klockan 19.00
Well...klockan är nu snart 10.30, vilket innebär att jag har 8,5h på mig innan jag skall vara på en fest vilken det tar minst 30 min att ta sig till...och måste dessutom räkna bort mina 2h för en rejäl shape up. 6,5h kvar. Jag har alltså mindre än en arbetsdag på mig att hinna allt det andra. Då är inte restiden mellan alla dessa aktiviteter inräknade. Inte heller de åtskilliga minuterna, kvartarna eller halvtimmarna jag kommer att lägga på att röja runt i min garderob för att upptäcka att jag inte har någonting att ha på mig ikväll.

Lycka till din obotliga tidsoptimist! Ett glas vin ikväll och det är god natt.
Återkommer med hur jag lyckades...

fredag 14 november 2008

Tack Tommy Hilfiger...

...för att du gör mitt just nu smått sjuka och tråkiga liv hemma i soffan lite lättare. Inköpta på El Corte Inglés, Algeciras, España tidigare i år. ¡Zapatillas maravillosas!
Vintern - du kan komma nu, jag fryser inte om fötterna längre.

torsdag 13 november 2008

Tredje dagen...

...som jag för ett till synes hopplöst krig mot min kropp...min mentala envishet har nu uppenbarligen spridit sig även till den fysiska delen av mig, vilket gör att min vilja inte vinner den här fighten, och det gillar jag inte! Jag har blivit sjuk helt enkelt. Hemska tanke.
Ja ja, hur som helst...jag har ju spenderat en och annan vaken timme framför datorn den här veckan...den har liksom varit min räddning från att avlida av tristess.
Internet är ju trots allt en rätt skojig plats att lalla runt på utan att behöva röra sig...fenomenet Facebook kan ju bara det hålla en sysselsatt i timmar...hjälp vilken inblick man får i människors liv (ja, och de i mitt såklart...)! Igår kväll/natt fick jag ett hysteriskt skrattanfall när jag började läsa en kompis gamla statusar... Alltså, denna person är väldigt rolig även "live", men hennes förmåga att locka till skratt på ett begränsat antal tecken är helt otrolig!
Jag MÅSTE bara dela med mig av några:
"XXX inventerar frysen och undrar lite hur hon tänkte när hon köpte sju paket fryst dill trots att hon aldrig använt dill i matlagning hittills..."
"XXX fascineras över hur sommarsatsumasarna kan smaka så himla somrigt och julsatsumasarna så himla juligt. (Och julsatsumasarna är JÄTTEjuliga nu.)"
"XXX är involverad i ett stort bråk med badrumslysröret, som har yppat drömmar om en framtid som strobe light och vägrar släppa taget om lampfästet."
"XXX undrar varför någon skulle vilja räkna antalet potentiella äggskivor från en äggskärare (elva) innan de köpte den - som de två killarna på Ica gjorde."
"XXX lutar åt att Hemköp City halv sex en vardag kanske faktiskt är porten till helvetet. Hade traumarysningar innan hon ens nått tortyrdragkorgarna."
"XXX 's granne över gatan (med extrem insyn) tillverkar något som dinglar från taket och liknar en jättebläckfisk av flörtkulor. M väntar spänt på resultatet."
"XXX: Men för i helvete - det ÄR ju en jättebläckfisk av flörtkulor! Eller en alien. Av flörtkulor." Allvarligt talat - det är humor på hög nivå! Eller som en annan kompis sa: "Jag vill också bli FB-vän med henne, bara för att få läsa hennes statusar." Keep up the work säger jag bara!

Annars fick jag ett väldigt gulligt paket av min pappa igår som kunde pigga upp vilken sjuk dotter som helst. Mitt gamla boyband-hjärta började slå lite extra när jag rev upp paketet och hittade detta!:

Söta, söta pappa! Han verkar ju fullständigt ha dammsugit sina lokala loppisar och hittat en massa gamla NKOTB-skivor, böcker och tidningar! Vilken nostalgitripp! Klev direkt 17 år tillbaka i tiden och blev knapp tonåring igen - härligt! Dessutom fick det mig att bli påmind om att det inte är långt kvar till nästa lagom omogna boybandresa, vilket fick mig att bli mycket gladare! Tackar också pappa för listan på alla utgivna skivor så att jag kan börja pricka av min nu (tydligen) återupptagna samling som startade någongång på det tidiga 90-talet... :)

Dags att surfa vidare. ..dagens skörd hittills är en hemsida där man föder upp sitt eget stall (tack R, but why god, why!?), info om nästa stora träningskonvent som jag tänker gå på och en gratis online-kurs i spanska.
Hasta luego...

tisdag 11 november 2008

30 år...

...har idag gått sedan världens bästa Per föddes!

30 år. Det är en lång tid, men långt ifrån för lång tid. 30 år är ju ingenting om man tänker efter, en pytteliten tid egentligen. Pyttepytteliten. Tre decennier -vad är det i världshistorien?
30 år räcker dock uppenbarligen för att skapa en bra människa.
En helt fantastisk människa när jag tänker efter.
En människa som är smart, har humor och så stort hjärta att det skulle räcka att dela med sig av till en mindre förort.
Men också för att skapa en ibland nästan dumdristig envishet, smått torr humor och humörmässiga berg-och-dalbanor.
Omtänksamhet, glädje och en fighting spirit som aldrig verkar ta slut.
Underfundiga formuleringar, intelligenta resonemang och en sylvass hjärna.
Ett svårslaget partyhumör och en ofattbar energi på dansgolvet.
Allt detta har samlats i den finaste av förpackningar och blivit den Per som jag är så fantastiskt glad över att ha som vän!

Per - idag är det DIN dag, låt ingen ta den ifrån dig!
Du är 30 år och livet har bara börjat...

HIPP HIPP HURRA HURRA HURRA!

måndag 10 november 2008

Homo sapiens...uppenbarligen.

Måndag.
Ont i hela kroppen, hängig, smått håglös, seg och trött...INTE likt mig. Inte alls. Antingen börjar jag bli sjuk eller så är det bara en tillfällig svacka.
Vid närmare eftertanke skulle det i och för sig inte vara någon större skräll om det verkligen är en förkylning som ligger i kroppen och lurar...av olika anledningar.
Jag tror nämligen ibland att jag är superwoman, vilket innebär att jag:
¤ Sover lika mycket på en vecka som en vanlig människa sover på en natt.
¤ Tränar lika mycket på en dag som en vanlig människa tränar på en vecka.
¤ Aldrig sitter stilla...inte ens när jag sitter stilla är jag still, så att säga.
¤ Troligtvis äter för lite, trots att jag tycker att jag äter hela tiden.
Har ännu inte hittat någon dräkt passande en actionhjälte i min garderob (tro mig, jag har letat!), så det är väl bara att inse. Jag är uppenbarligen en vanlig människa och behöver som alla andra vanliga människor varva ner ibland.
Det kanske är dags nu.
Hem och konsultera soffan. Får väl binda fast mig själv så att jag inte hoppar upp och börjar pyssla med en miljon saker.
Vatten, echinagard och en film tror jag är medicinen.
I´ll be back.

söndag 9 november 2008

Mi padre - hoy es tú día!

"Idag är det fars dag. Mors dag är det varje dag." skulle min mamma ha sagt idag.
Eftersom pappa då uppenbarligen har EN enda futtig liten dag på året så ska jag tänka extra mycket på honom idag! Det slog mig igår när jag för hundrade gången blev påmind genom någon fånig slipsreklam i tidningen att jag i år faktiskt på riktigt känner att jag HAR en pappa att gratta idag! Har ju alltid haft en pappa såklart, men det är först nu på många, många år som jag känner att YES - jag vill fira min pappa på fars dag! Dessutom är jag så glad att min pappa är så himla intelligent, rolig och omtänksam, precis som en pappa ska vara!
Gillar egentligen inte kommersiella dagar á la alla hjärtans dag, men idag tänker jag glömma bort det och hälsa MIN pappa:
GRATTIS PÅ FARS DAG!
Hade du varit här hade du fått världens största kram, för jag är så glad att du finns! Att du finns på riktigt!
Love you!

lördag 8 november 2008

Den talande väggen

I våras berättade jag om en smått skum text som jag hittade på en vägg där jag alltid tar min morgonpromenad...här kommer bilden igen:
Med tanke på att det hände en del i mitt liv just då, med vissa inblandade människor som skulle kunna ha sagt detta till mig, började jag nästan tro att budskapet verkligen var till mig.
Texten finns nu inte längre kvar...imorse märkte jag att den nu bytts ut till detta:
Ok, kanske har jag varit lite passiv på flirtfronten under mitt knappa år som singel, men är det inte lite väl överkurs att måla budskapet på en vägg mitt i stan???

fredag 7 november 2008

F R E D A G

Idag är det verkligen fredag, i hela kroppen!
Känner mig glad och smått euforisk... Det är så skönt att ha den känslan, när allt som brukar vara negativt liksom vänds till något bra.
Klockan ringer och plötsligt är det kul att gå upp ur sängen. MTV som alltid visar en massa skräp spelar plötsligt bra musik på morgonen. Bussen, som alltid är fullpackad med människor och som jag av den anledningen sviker allt som oftast för en promenad, känns plötsligt fredagsmysig och lite hemtrevlig. Automatkaffet på jobbet är plötsligt gott. Det småtråkiga mötet om videoproduktion blir kul och min inbox som är fylld till bristningsgränsen känns plötsligt som en kul utmaning... Undrar vad det beror på? Tänker inte lägga så mycket energi på att ta reda på det, utan bara flyta med i mitt flow som jag har haft hela den här veckan...nice!

Min helg är planerad in absurdum, vilket jag inte brukar gilla, men just idag känns det hur bra och kul som helst!
Fredag:
Bollywood Dancing - en timmes underbar energi med världens bästa Lena!
Bastu - apelsin i värmen med universums bästa C! Mys!!!
Häng på stan - oklart om det blir kaffe eller vin. Hur som helst så blir det en grym avslutning på fredagen...
Lördag:
Morgonpromenad (borde ta sovmorgon men lägger ner tanken direkt eftersom det inte kommer att gå, som vanligt. För kul att vara vaken.)
Frukost - mammas blåbär, DN och bästa lördagsmysmappen i iTunes.
Tvättstuga - ok. Inte jättekul, men känslan när allt är klart - jippi! Dessutom hinner man pyssla med en massa bra saker under tiden!
Ikea - luddiga planer hittills och jag gillar egentligen inte stället (helst inte på lördagar...), men borde åka och göra lite inköp för att höstmysa till mitt hem lite. Känner mig grymt kreativ för tillfället!
Fika med lillebror - planera resa, prata dating och reda ut ett och annat världsproblem. Som vanligt. Eller så blir det, också som vanligt, framskjutet till en annan dag...
Vinyasa Flow - 75 min yoga med min favorit! Inser att jag nog inte kommer att hinna detta, så kanske borde lägga ner redan nu? Yoga under stress känns lite motsägelsefullt...
Inflyttningsfest - en miljon härliga människor i en lägenhet med en svenskkanadensisk belgare som värd - kan det bli bättre?
Söndag:
Vakna och INTE vara bakis - max 2 glas vin på lördag kväll, lycka till.
BEST OF THE BEST - Älvsjömässan! 5 timmars svett och mjölksyra - yes!
9.00 Aerobics med Oscar Nilsson
10.15 BodyCombat med Fredrik & Leon
11.30 Fit for Fight med Paolo Roberto
Paus för lunch, mässa och shopping...
14.45 Disco Fever med Per Markussen
16.00 Flex med José Nunez
ENERGI!!!
Soffan - välbehövlig vila...eller eventuellt en bio.

BRA HELG! Hörs!

torsdag 6 november 2008

SMS - can´t live without them

Sön 2/11 23:25, från en kollega:
"Ha ha...oj. ser inte pigg ut! Paparazzi på toan... :) Tror dock jag laddade för bullriden(om än på ett annorlunda sätt...)
Natten mot mån 3/11 00:32, från min bästa vän:
"Love you!"
Samma natt 01:00 , från min näst bästa vän:
"Tack själv! Utan dig hade jag aldrig blivit full ikväll! Vi måste görs det oftare, eller hur?? ;)"
Mån 3/11 07:40, från samma vän:
"Skoja inte... Liiiite segt idag. Det får bli en morgonpromenad tror jag, då kanske man piggnar till...? XXXX (utbytt) - that´s the shit! :) Hoppas du får en bra dag min vän. Hörs senare! Kramar!"
Mån 3/11 08:13, från min bästa vän:
":) Kul igår! Överfört pengar till dig. Så. Själv vaknade jag sminkad och klar imorse...(här kommer sen en smiley med solglasögon)"
Mån 3/11 16:49, från en kompis:
"Får skylla mig själv som jobbar som jag gör... Faktiskt så går det inte..."
Tis 4/11 08:58, från min bästa vän:
"Fy i helvete vad XXX är snygg. Hejdåhejdå.(självklart med den klassiska solglassmileyn efter)
Tis 4/11 13:59, från lillebror:
Enbart en lipande smiley.
Tis 4/11 16:59, från en kompis:
"Skönt! Du kanske kan smitta av lite livsglädje på mig? Ses imorgon! Kram"
Tis 4/11 17:59, från en kompis och chaufför:
"Hemma...ja, ibland. Just nu är jag i Göteborg... Gluteus... :) Trevligt. Då vet du att det tar iaf. Träningen menar jag... Nu ska jag ut och frysa vidare. Kram på dig(pussande smiley)
Tis 4/11 20:23, från min twistade kompis:
"Hehe, you go girl! Va fan, man har bara ett liv. Lika bra att va lite crazy! :p"
Tis 4/11 23:00, från min bästa vän:
"XXX(mitt smeknamn), hur är det? Tacksam över ett livstecken(pussande smiley)! Bond, sjukt överdrivet som vanligt, men bra! Kraaaam!"
Ons 5/11 06:04, från en kompis:
"Träna?"
Ons 5/11 09:13, från twistade S:
"Nå?"
Ons 5/11 19:56, från samma person:
"Tack för en GRYM överraskning! Fan vad coolt! Nu är jag o mössan på väg t Friskis! :p Ringer sen för lite SKVALLER! Kraam darling!"
Natten till tors 6/11 00:34, från bästa vännen:
"Vännen, nu hemma o sova. Hoppas du haft en mysig kväll. :) Ses imorgon! Kramar(pussande smiley) (.........) (censur)
Tors 6/11 8:27, från samma vän:
"Sen. Helvete vad jag längtar till helg! Ses sen vännen!(pussande smiley)

En liten inblick i min inbox denna vecka.
Skicka mer sms - man blir glad av dem!
Jippi!

onsdag 5 november 2008

Bra början.

01.00 - god natt efter en intressant kväll.
05.50 - WAKE UP! Kaffe...svart.
06.30 - kall och dimmig promenad till gymmet...med nya morgonträningskompisen.
07.15 - benpass...aj.
08.00 - proteindrinkspromenad till jobbet...halva vägen med lustigt klätt sällskap.
08.30 - varm dusch...nice.
09.00 - mumsig frukost vid skrivbordet...sharonfrukt, say no more.
ENDORFINRUS!

Kan man starta ett dygn mycket bättre? Knappast.

tisdag 4 november 2008

Underbara Lena!

"Åh vad hon tjatar om sin yoga" kommer vissa av er att tänka nu...men jag bjuder på den idag!
Jag MÅSTE nämligen bara säga att min (min egen? I wish...) yogainstruktör LENA JÄRPSTEN måste vara en av världens härligaste människor!
Det slår mig varje tisdagmorgon hur totalt underbar hon är. Så lugn men ändå så energisk. Smått flummig men ändå med full koll. Tänk om man kunde vara lite mer som henne, vad mycket lättare allting skulle bli... Jag känner henne inte ens, har knappt pratat med henne, men ändå gör hon sånt intryck. Det säger en hel del om hennes person...
Idag fick jag lära mig att följa kroppen och inte huvudet. Tänker testa det idag. Watch out - inser ju att det kan gå hur som helst.

Det är en UNDERBAR tisdag, och som vanligt är det Lena och hennes underfundigheter som sätter igång den.
Tack för att du finns - du förgyller min vecka!

Bilden är från Kroatien...vill tillbaka ibland...

måndag 3 november 2008

Bytes

Finnes:
Ett överbelamrat skrivbord.
En äcklig kaffe från jobbautomaten.
En baksmällehuvudvärk.

Sökes:
Ett fönsterbord på stan.
En sojalatte.
En semesterdag.

Byta anyone?

lördag 1 november 2008

Vurmas valnötter...

Vill bara tipsa om Stockholms (Sveriges?) mysigaste och mest opretentiösa fik, där jag idag åt lunch med min bästa vän (för varken första eller sista gången)...
Det ligger på Gästrikegatan 2 och heter VURMA! Har du inte varit där ännu måste du gå dit snart!
Extremt hemtrevligt med slitna möbler, mönstrade tapeter och pinnstolar...och det skapar ju inte direkt mindre hemmakänsla när det står en tvättmaskin inne på toaletten..!
Salladerna är helt fantastiska och brödet man får till bakar de i sitt eget Vurmabageri...och dessutom får man alltid en liten frukt till efterrätt. Vattnet är inte smaksatt med den klassiska, trötta citronskivan...snarare med blåbär, hallon och gurka - mums! Är man sugen på något sött efter maten, men inte orkar trycka i sig stans godaste kanelbulle, så kan man köpa ett "godisglas" - ett helt vanligt dricksglas fyllt med lösviktsgodis - genialiskt!
Tror inte att det finns någonting dåligt med stället...man tycker t.o.m. att trängseln är mysig, trots att man tvingas sitta 5 cm från närmaste granne och ta del av en och annan livshistoria...
Så mitt bästa tips om du har vägarna förbi Vasastan i Stockholm i höst: Beställ en sallad nummer 8 med quinoa. Ta bort chevre och lägg till fetaoströra. Satisfaction guaranteed.

Svårslaget...

Det må vara lördag och legalt med sovmorgon. Men jag kan ändå inte göra annat än att undra varför folk ligger kvar i sängen när man kan gå ut och mötas av det här..?