.....

Psst...tack söta för lånet!

Längtar och ler...

Min dag är och har varit fylld av längtan.
Längtan efter mamma. Till New York i maj. Till en söndag med min bästa vän. Efter mysigt biomörker. Tillbaka till en sommar. Efter varma kramar. Efter sömn. Till en vit jul. Efter en resa som kanske blir av. Till en varm bar med immiga vinterfönster. Tillbaka Efter odödlig kärlek.
Just idag har jag haft oändligt svårt att leva här och nu...

Ignis aurum probat...

Alltså, det här har varit den konstigaste dagen på länge...
Den började helt perfekt med en promenad i spöregnet efter nästan hela 8 timmars (ovanligt för mig) sömn. En varm dusch och en underbar frukost. Laddad att ta tag i en massa saker här hemma, och med regnet utanför fönstret kändes det verkligen befogat att passa på att stanna inne.
Sen händer något. Kroppen vägrar. Vill liksom inte vara med. Hamnar i soffan under filten för att göra....ingenting. Energin i musklerna slut men hjärnan på högvarv. Jobbtankarna vilar men det andra dyker upp.
Gamla tankar springer ifatt och undrar om jag verkligen har glömt. Varför? Rastlös. Vad göra? Vill springa av mig allt men bara tanken på träning gör det svårt att andas. Det kryper i kroppen. Solen tittar fram och jag trotsar den som ett omoget barn genom att titta på en dålig film. Slumrar till av ren tristess. Drömmer. Vaknar och känner mig febrig utan feber. Får för en sekund en gnutta välbehövlig energi av min vän. Saknar dem som är för långt borta. Värre är det med den som knappt finns, där är saknaden större. Ogripbar. Ger upp. Kryper längre ner under filten.
22 augusti - stryker ett streck över den här dagen.

Trygghet

Efter första "riktiga" dagen på jobbet sitter jag nu hemma i min soffa och känner mig så otroligt nöjd. Skönt trött i huvudet och kroppen är maximalt avslappnad.
Jag känner mig trygg. Trygg med att ha ett jobb igen. Trygg med att ha ett hem jag trivs i. Trygg med att jag är jag. Mina ljus som brinner på bordet, som doftar likadant som mammas saftkok när jag var liten, gör att tryggheten och lugnet i mig inte känner några gränser.
En oslagbar känsla att avsluta en dag med.
Foto privat. Mina bärdoftande ljus från Ikea.

The adventure of life...

...är en av de bloggar som jag läser dagligen, och Vida inspirerar mig alltid med sitt underbara språk och sina tänkvärda och kloka inlägg. Hon sprudlar av liv och försöker, precis som jag, att hitta ljuspunkterna i vardagen och i livet i stort.
Det var därför inget svårt beslut att ta när hon frågade om jag ville gästblogga hos henne. Jag tackade självklart med både stolthet och glädje ja, och kom efter många överläggningar med mig själv fram till att mitt val av ämne skulle bli hur man har makten att välja att vara lycklig och nöjd, något jag inte alltid har behärskat men nu äntligen har lärt mig.
Tack Vida för förtroendet och för att du är du.
Läs mitt inlägg här.

Vad gör jag med alla tankar?

Det får inte plats fler nu.

Tidig kväll efter en bra dag

Måndagen är snart slut...och jag är glad att kunna pricka av fyra av fem punkter på min önskelista från i morse!

Dagen på jobbet blev produktiv och bra!
Har druckit kaffe i solen med min bästa vän!
Jag har bokat en resa!
Mjölksyran kom som ett brev på posten redan efter 10 minuter på gymmet - skönt!
Den enda punkten som är kvar är mitt mail från Canada... Skyller på tidsskillnaden och hoppas att det finns i min inbox när jag vaknar! Så ja.

Nu blir det sängen och en bok för Helena. Skönt trött i kroppen, och det tänker jag ta vara på innan det slår över till mitt typiska "popcornstillståndet" (mamma myntade uttrycket popcornsskalle senast vi sågs - tack!) där tusen idéer börjar poppa ur huvudet och jag kommer på en miljon saker att göra innan jag lägger mig...

Sov sött mina vänner!

Slut för idag, tack för idag

Vilken lördag...vilka vårkänslor och vilket underbart liv! Har trots allt gjort en hel del idag, trots att planen var att inte göra "någonting".
♥ Tagit sovmorgon.
♥ Ätit frukost i solen.
♥ Tvättat fyra maskiner.
♥ Städat hela lägenheten (lycka!).
♥ Träffat en vän och vänt ut och in på livet.
♥ Skickat ett mail till en annan världsdel för att öppna lite dörrar för framtiden...
♥ Tagit ett beslut (många kvar att ta, men skönt att ett är ur världen för stunden).
♥ Jobbat lite på ett sidoprojekt.
♥ Startat bikinisäsongen!
♥ Läst ut den här boken och gråtit floder för mig själv på balkongen (gör dig själv en tjänst och läs den nu!).
Foto privat. Första vårblommorna på min gräsmatta...

1 april

Jag är verkligen sugen på att lura någon idag och sedan retsamt få säga "april, april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!"
Vilka tider det var när man verkligen hade tid och fantasi att göra sånt. Får se till att ha det lagom till "maj maj måne, jag kan lura dig till Skåne"

Har ni lurat någon idag?

Friskhetstecken!

♥ Vaknade klockan 7 och ville inte somna om.
♥ Ögonlocken väger inte ett halvkilo.
♥ Benen svarar på kommandot gå.
♥ Jag är sugen på kaffe för första gången sedan i söndags.

Jag är tillbaka!
Jobbar hemifrån idag dock, en dag till i mysbrallor gör nog ingen skada...

Kroppen...hallå!?

Något har hänt med min kropp.

Det började i lördags...kände mig liksom ovanligt hängig, trött och orkeslös, trots en otroligt lugn dag med sovmorgon, lugnt strosande på stan och bio.

Igår var jag på M&M Funktionell Turné 2009, och meningen var att fem träningspass skulle klaras av under dagen. Jag kände mig ändå rätt stark, Functional Moves och Spinning Challenge klarades av utan problem, liksom lunchen och efterföljande föreläsning.
Ungefär en halvtimme in i det tredje passet blev jag plötsligt vansinnigt trött, yr och konstig i kroppen, så jag satte mig på sidan och åt lite och drack massor med vatten.
Det fjärde passet var bara att glömma, fick sitta bredvid och titta. Kul på sitt sätt i och för sig...
Femte och sista passet var en yogainspirerad stretchklass i 75 minuter. Underbart skönt, men när jag kom på mig själv med att ha somnat i lotusställning förstod jag att allt inte stod rätt till i kroppen.

När jag kom hem och äntligen fick i mig middagen var det någon som tryckte på OFF. Helt slut, kände mig som en urvriden disktrasa och somnade i soffan klockan 21.
I morse var det bara att lyda när kroppen sa till mig att den inte ville gå till jobbet, den ville vara hemma och vila.
Nu är hela jag konstigt slut, ögonen är sömniga och jag är konstant hungrig.

Någon som har en diagnos?

Vårsooooooool....

...mintgrön, glad vårtröja (ser ut som en glass!) och doftar av Harajuku Lovers Lil' Angel...

Inget kan gå fel den här underbara onsdagen!

En utflykt utanför boxen

Jag är en ganska uppstyrd människa. Gillar att planera min tid, ha det strukturerat runt mig och ha koll på läget. Rätt envis och vet vad jag vill, och har jag en plan i huvudet avviker jag sällan från den...på gott och ont självklart.

Även igår var en sån dag, planerad. Efter jobbet skulle jag och C ta bussen till Kungsholmen för sushi och sedan diverse inköp till hennes 30-årsfest ikväll. Det gjorde vi också.
Efter det buss och tunnelbana hem till henne för att lämna allting. Check.
Sen var min fasta plan att åka hem för att komma i säng tidigt och få lite plus på sömnkontot inför kvällens misstänkta "sjöslag" (för att använda ett rätt sunkigt gammalt uttryck). Jaha. Nähä. C hade istället den goda smaken och erbjuda ett glas vin, rosé för att trotsa snön utanför fönstret och inviga våren. Med tanke på att rosévin tillhör en av mina favoritdrycker plus att jag och C har fått alldeles för lite tid tillsammans på sistone fanns det liksom inget alternativ. Självklart ska vi ha ett glas vin.
Ett glas vin blir sällan ett glas vin när vi två hamnar i samma rum. Tre glas senare sätter jag mig på tunnelbanan hem, smått rusig och är superrnöjd med kvällen. Skönt, underbar kvalitetstid med min bästa vän och ändå är inte klockan så mycket. Dags att åka hem och sova.
Jaha. Nähä. Det fanns visst fler vänner som ville bjuda på vin. Efter tre timmars diskussion om allt mellan himmel och jord klev jag strax efter 03.00 ut ur en taxi utanför min port.
Skönt med en tidig kväll ändå.
Om inte annat ett friskhetstecken att även jag kan kliva utanför boxen då och då.

Behov

Ibland känner man bara ett extremt sug efter vissa saker.
Min lista över vill ha-saker för kvällen:
* En helkroppsmassage.
* En stor islatte med C på min gräsmatta.
* Ett glas Marqués de Riscal, rött.
* En kram.
* En natts fotbad, skratt och korsord med min moster, som jag saknar så jag snart går sönder.
* Vitsippor på köksbordet.
* En till kram.
* En kelig kattunge.
* Fyra extra timmar på det här dygnet.
* En värmande vårsol.
* En tredje kram.
Chansen att jag får allt detta innan jag går och lägger mig är.....obefintlig.
Får nöja mig med en sharonfrukt och doften av nytvättade kläder, inte fy skam det heller.
Imorgon är det fredag den trettonde - spännande!

Rörd...

Vill bara ta tillfället i akt såhär på alla hjärtans dag (även om jag tycker att det är en av årets mest påklistrade dagar...) och tacka alla er bloggläsare som skriver så otroligt fina kommentarer på mina inlägg! Det uppskattas mycket och är till stor del anledningen till att jag fortsätter att lätta mitt hjärta helt öppet...
Jag ser också att många är inne och aldrig lämnar ett spår efter sig, vilket är väldigt spännande...vill ju så gärna veta vilka ni är!
Skriv gärna en rad och låt mig hitta fler intressanta bloggar att följa...

♥Kärlek till er alla!♥

Åtta.

Så många saker har jag blivit utmanad att avslöja om mig själv.
Egentligen handlade utmaningen om vanor och ovanor, men jag valde att ändra lite på upplägget och istället göra åtta allmänna konstateranden om mig som person.
Tack Mia och Milla för att ni utmanade mig och fick mig att sätta mig ner och tänka efter. Detta är vad jag kom fram till:

Jag är en obotlig romantiker och anser att hela meningen med livet är att få uppleva kärlek. Dock har jag insett genom åren att det inte är lätt att hitta rätt, och ser med glädje fram emot den dagen när jag känner mig trygg i ett förhållande och känner mig älskad, och samtidigt får skänka någon all min kärlek som rusar runt i mitt blod.

Jag är livrädd för döden. Tanken på att en dag vara tvungen att lämna jordelivet och inte få vara med längre skrämmer mig fruktansvärt. Kan inte tänka tanken utan att drabbas av panik. Vill verkligen tro att man går vidare efter detta liv, men inser ju att det inte är så och det gör mig lite rädd.

Jag kan inte leva utan musik. Skulle någon ta ifrån mig musiken skulle min själ dö. Behöver musik överallt i min vardag...när jag tränar, när jag jobbar, när jag är ledsen, glad, förbannad, trött, pigg...alltid.

Jag är beroende av att träna. Ingenting i min kropp fungerar som det ska om jag inte får röra på mig. Endorfiner är mitt knark.

Jag är ibland för snäll. Under hela mitt liv har jag hellre sårat mig själv än andra, vilket har gjort att jag inte alltid har mått så bra som jag gör nu. Att lämna min sambo för ett drygt år sedan är utan tvekan det svåraste och mest smärtsamma jag har gjort. Att behöva såra en människa jag bryr sig om är det värsta jag vet.

Jag älskar mat. Däremot är jag extremt kräsen och äter inte vad som helst... Har hellre matlåda med mig än går ut och äter lunch. Mina kollegor har numera inställningen "du säger till när du vill följa med", och har slutat fråga mig. Bäst så, mår ändå bäst med min matlåda.

Jag gillar att gråta, och jag gör det ofta. Förlösande. Skönt. Befriande. En film som får mig att gråta är en bra film. Människor som inte "kan" gråta tycker jag verkligen synd om, och jag är glad att min kära mamma har lärt mig att våga visa mina känslor.

Jag är en extrem analytiker. Analyserar och dissikerar allt och alla tills jag nästan blir trött på mig själv. Försöker lära mig att låta bli, men det är ju samtidigt så intressant... Antar att det är en "miljöskada" av att ha en terapeut till mamma.

Dags att sova. Alla hjärtans dag imorgon har jag hört...då får man väl slösa lite av sin outtömliga kärlek på världen?
Sov sött!

30 maj 2009...

...dagen d som fram till igår var totalt vigd till Stockholm Marathon.
Mitt första marathonlopp har nu fått konkurrens av ett bröllop på franska rivieran (nej, inte mitt eget). Veckans i-landsproblem...
Vad göra?

Ibland är livet bara helt underbart...

...och då gäller det att stanna upp och ta vara på den känslan!

Utan att skryta måste jag säga att jag är ganska bra på det. En annan sak jag är bra på är att lagra dessa känslor och plocka fram dem när livet är mindre roande.

Hade ni sagt detta till mig för ett drygt år sedan hade jag sett ut som ett levande frågetecken och skrattat åt vansinnet. Kan dock nu, när jag har varit utan ögonbindeln ett tag, se att jag en gång var en rätt pessimistisk och negativ människa.

Tänk vad man kan ändra sig med lite vilja. Och vad bra det kan bli.

Nu ska Helena sova, det bestämmer jag och inte demonen Mr Jetlag. Sov sött!

Bild privat, stranden i Sousse, Tunisien, april 2008. Oförglömlig resa med underbara C.

Annandagen

Sovmorgon.
Promenad i morgonsolen.
Bjornbarsjuice.
En bok i solen.
Brand nasa.
Ny utflykt imorgon bokad.
Grillade skaldjur.
Passionsfruktjuice.
En ekologisk kaffe.
En bok.
Promenad.
Semester XL.

Ecuador - heaven on earth

Framme i Ecuador efter ett dygns resande... Alskar det redan, trots att vi bara varit har i 8 timmar. Allt ar sa billigt, en lunch for $3 och lillebror passade pa att klippa sig for $1.20...
Julkansla noll, men vad gor det nar man kan sitta pa takterassen, ata en mango och titta ut over ett fantastiskt vackert Quito..?
Finns en risk att jag inte kommer hem igen...