I brist på träning

Kände mig äntligen lite piggare imorse när jag vaknade. Så pigg att jag kände att jag ville göra något, men att ge sig ut på en efterlängtad lång och svettig promenad är kanske inte helt smart när man har varit sjuk i över en vecka? Tror inte att kroppen vill att jag ska förbruka min första någorlunda friska energi med att ge mig på ett försök till fysisk aktivitet...

Nej, det fick bli lite pyssel istället...eller snarare modifiering av mindre roliga Ikea-grejer. Jag är inte direkt något fan av Ikea, tycker inte att det är jättekul att strosa runt där i timmar och många av deras prylar är väl i ärlighetens oftast mer funktionella än snygga..?

Hur som helst så har jag, i rent överlevnadssyfte och för att nå upp till mina högsta köksskåp, införskaffat  världens tråkigaste pall på ovan nämnda varuhus...99 spänn(!) går ju liksom inte att motstå.

 

Hej då fula träfärgen!

Den fick ett litet face lift imorse i form av lite vit färg, och kommer på ett eller annat sätt att fortsätta att byta skepnad...har inte klurat ut riktigt hur bara. Återkommer i ärendet.

Snygg fläck?

Min andra Ikea-pryl som fick byggas om efter frukost var en bättre begagnad matta. Köpte den ganska längesen för att ha vid soffan, men knappt en vecka efter lyckades jag spilla ut en hel kaffekopp över den...begåvat.

Försökte självklart få bort fläcken, men det resulterade bara i en större och större och större...ja, ni fattar. Billig som den var fick den istället vila på vinden ett tag. Men idag jag kom på en idé, hämtade ner den, klippte helt sonika bort fläcken och i den nya storleken passade den perfekt under köksbordet istället!

Bäddat för mysmiddagar...

Vem har sagt att man inte kan ha en ryamatta i köket? Mysigt om ni frågar mig!

Jaaahapp...vad ska jag pyssla med nu då..?
Förresten - ett fynd i form av ett par skor ute på bloppisen!
Foton: By me.

HaPpY!

Ja, det var precis vad jag blev när jag hittade världens gladaste matta till mitt kök igår! Jag och lillebror åkte iväg på en spontan shoppingtur och jag kom kanske hem med en och annan påse...
Den klassiska plastmattan kommer från dalaföretaget (såklart) Pappelina, kostade alldeles för mycket (dessutom 400 kronor mer när jag kom till kassan eftersom den var felmärkt...) men är värd sin vikt i guld med tanke på hur glad den gör mig varje gång jag kommer in i köket! Känner mig som Pippi i Villa Villerkulla när jag kliver på den, och det kan ju inte vara en dålig känsla!?
Min bror har nu åkt efter två nätter hos mig, och jag saknar honom redan... Stockholm är grått, min dag är skönt oplanerad och det blåser halvt storm...vad ska vi hitta på?
Foto: Privat. Gladaste köksmattan i stan.

Jag kommer att komma ihåg den här dagen...

...som en smygstart på sommaren. Bikini, en hög med tidningar, en bok och en hemmagjord isig sojalatte...min ö är en fullkomligt ljuvlig plats att vara på för tillfället.
Har ni också sommar?

Söndagsmys

När jag var yngre och fortfarande bodde hemma var jag oftast väldigt trött och sliten just den här söndagen. Det är dagen efter årets största hemvändarkväll i Mora. Upp skulle man dock ändå, hur sänkt man än var, och var man riktigt stark orkade man sig dessutom ner för att se målgången live. De flesta stannade dock i soffan med en pizza.

Idag är jag inte bakis. Jag är inte det minsta trött och ögonen är pigga. Den här söndagen hoppar jag över pizzan och matar istället mig själv med en god frukost, raggsockor, Jakob Hård, Sven "Plex" lugnande röst, hemlängtan, kaffe och min stickning. Jag förundras över styrkan hos alla som trotsar kylan i Berga By idag, och som klarar de 9 milen ner (förbi knuten på mitt lilla hus...) till Mora...otroligt imponerande!

Det är dags för Vasaloppet 2010, och jag kommer om några timmar garanterat att sitta med tårar i ögonen och återigen säga nästa år, då ska jag också vara med...

Är ni fler som myser framför tv:n idag?

LyCkA!

Jag är ledig idag, och det här är vad Stockholm bjuder mig på. Det bubblar i hela kroppen och jag måste sticka ut och springa en sväng! Håll tummarna att mitt kära ben bär mig runt Kungsholmen...ok?
När jag kommer hem lovar jag att recensera filmen från igår, och även en annan som jag glömde berätta att jag såg i måndags...mycket bio nu...

Ha en underbar morgon!
Foto privat. Utsikten från min balkong i detta nu...

But why!?

Allvarligt - det snöar igen. Det räcker nu. För att citera ett sms som jag just fick från min älskade moster hemma i Dalarna, där det uppenbarligen också snöar. "Brytet är nära." Amen.
Foto privat. Utsikten från min balkong för en kvart sen. Var är våren - va va va?

Säger inte detta allt?

Kan man annat än älska det nya året när man kliver ut på balkongen och möts av detta?
Foto privat.

18 års sömn - räcker inte det?

...somnade min morfar. 17 oktober 1991.

Det känns som en hel evighet sen, men samtidigt kan jag fortfarande komma ihåg våra kvällar vid köksbordet, som om det var igår. Jag, morfar och mormor i rafflande sammandrabbningar i yatzy. Dubbla mariekex med smör doppades i kaffe som knappt var värt namnet, p.g.a. alltför stora mängder mjölk och socker. Jag var bara barn, men kaffe som mormor och morfar skulle jag minsann ha.

Mormor hade tur som en tok. Morfar och jag visste redan innan att vi skulle gå och lägga oss som förlorare. Men vad gjorde det? Myskänslan att sitta uppe alldeles försent med bara den lilla kökslampan tänd vann över förlusten.

Han var inte min morfar egentligen, det fick jag veta några år efter att han försvann. Men han kommer alltid att vara lite morfar ändå. Eller ganska mycket morfar. Det måste han vara, med tanke på att jag tänker på honom då och då när jag ser min slitna och sönderkramade hund som jag fick av honom och mormor när jag föddes. Jo, lite morfar kommer han nog minsann alltid att vara, om än sovande sedan 18 år tillbaka.

Hoppas att du drömmer fina drömmar kompis, jag kämpar fortfarande med att ge mormor stryk i yatzy. Hon är dock hittills obesegrad.

Foto privat. "Bobben" (min version av vovven), 30 år, och hans kompis Trassel.

Omfokusering

Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig...
Planen var 30-årsfest på en ö utanför Stockholm...men min vy från därifrån jag sitter ser inte alls ut som en fest om ni frågar mig. Har förmodligen åkt på årets segaste bacill....
Imorgon är jag helt frisk - ok?
Foto privat. Mitt hem, min trygghet.

Nu får det vara nog!

För snart två år sedan satt jag på Södra Teatern här i Stockholm, väntade på en spelning med Christian Kjellvander och blev totalt uppslukad av Kristofer Åström som var förband för kvällen. Han satt på scenen med sin gitarr och bara var sådär underbart bra som en man med en gitarr kan vara.
Där och då bestämde jag mig för att ta upp mitt gitarrspelande igen, en karriär som jag som 10-åring lämnade med ömma fingertoppar innan den ens hade börjat.
Skickade ett sms till min underbara storebror, tillika släktens instrumentförsörjare, och meddelade att jag ville köpa en gitarr av honom. En minut senare kom ett sms tillbaka: God jul, du får en i julklapp.
Tre veckor senare hade jag den i min ägo, en fin akustisk Yamaha med stålsträngar (våga vägra nylon), och jag såg framför mig hur jag skulle öva hela vintern för att den följande sommaren kunna sitta på en filt i sommarnatten med en flaska rött bland goda vänner och spela vackra visor (!?!?).

Nu sitter jag här, nästan två år senare, och har fortfarande inte tagit tag i det! Gitarren gråter gömd bredvid min soffa, så i helgen bestämde jag mig för att det nu är dags. Nu ska jag lära mig att spela gitarr!

För det kan väl knappast vara en slump att min barndomsvän (som föddes dagen efter mig på samma bb...) hemifrån Dalarna, som jag tog gitarrlektioner med i ett svettigt vindsrum i fyran för 20 år sedan och som dessutom en period nu i sitt vuxna liv har jobbat som gitarrlärare, nu bor 5 minuter ifrån mig här i stan och har lovat att ställa upp om jag lovar att göra mina läxor!?

Brorsan - jag skäms och ber om ursäkt...men NU SKA JAG GÖRA DET!

Foto privat. Stackars gitarren.

Why?

Ok att jag tränar mycket, men behöver jag verkligen alla de här???

Lördag morgon

Storasyster kusin sitter i köket och bekämpar Thomas Sabo-djävulen (han tog henne i morse, trots hennes unga år. Enda botemedlet är att besöka butiken, har jag hört.) medan lillasyster kusin fortfarande sover.
Man har ju olika intressen i livet liksom.
Moster - de lever och mår som prinsessor! Stan idag - jippi!

Är det verkligen rimligt?

Två veckor i Dalarna och en hel säng överbelamrad med packning.
Behöver jag verkligen allt det här?
Bästa packningslåten: http://open.spotify.com/track/5ciiAMuyWB4r17mnYsev31

Rom - check!

Min lilla hög växer bredvid den stora...och jag inser att jag har fastnat i Lonely Planet-träsket på riktigt nu. Kan inte missa att köpa Aftonbladet en enda måndag nu känner jag...
Lite typiskt mig liksom. Allt eller inget. På eller av. Let´s overdo it.
När ska jag hinna se alla dessa städer? Hittills är det 2 av de 6 städer som kommit ut som jag inte har besökt, och jag oroar mig lite för slutsumman när alla 30(!) guideböcker bor i min hylla.
Man kanske ska köpa en trisslott?

Hemma hos Helena

En kossa från Kroatien. En inspirerande hög med böcker, vaktade av terracotta-armén i Xian. Poesi. Vykort skickade till mig själv från mig själv. Gamla träskor, utslitna av många äventyr på mina barndomsfötter. En rad elefanter från Thailand. Kartan som påminner mig om platser jag sett och andra jag drömmer om. Min första och hittills enda egenskapade tavla.
Minnen som gör mig glad och får mig att känna mig trygg och hemma.
Vad får dig att känna dig trygg?

Sömnlöst...

Det är en månad kvar nu. En månad. Sen är det dags att lämna skrivbordet på jobbet efter drygt fem år. Ena dagen känns det fantastiskt spännande, andra dagen är jag bara rädd och funderar på om och hur allting kommer att lösa sig.
Största delen av natten till idag gick åt till just det - fundera. Tyvärr går funderingar och sömn inte hand i hand, vilket innebär att jag har varit vaken mer än jag sovit.
Därför jobbar jag hemifrån idag, iklädd mysbrallor och tofflor. Har bjudit mig själv på en god frukost, Spotify spelar Milow och jag vet att jag kommer att få otroligt mycket gjort idag. Inga kollegor som stör, inga ljud som stör mitt fokus. Det är bara jag, min dator...och mina funderingar.
Ha en fin måndag...
Världens godaste frukost - päron, banan, apelsin, jordgubbar och björnbär. Toppa med valnötter, pumpakärnor, kokosflagor och kanel. Kokt ägg och islatte.

Märklig kvällsaktivitet...

Vindsförrådet som Gud glömde. Här har jag, utrustad med pannlampa, spenderat tisdagkvällen och konstaterat både det ena och det andra.
Jag har för mycket kläder. Jag äger onödigt många böcker. Jag har ett set golfklubbor som framkallar så mycket ilska att jag aldrig kommer att ta fram dem igen. Jag har en hel flyttkartong med foton som borde sorteras. Jag skulle kunna öppna loppis. Jag har en hel kartong med skor som jag hade glömt bort. Jag äger 7 dunjackor - why?
Har lite smått ångest över när jag ska ha tid att ta tag i alla prylar, men vet ni hur skönt det är nu när det iallafall är städat?

06.30

Längre än så ville inte fåglarna att jag skulle sova idag, trots att klockan var över 01.00 innan jag somnade... Men vem kan motstå att gå upp när solen dominerar totalt och termometern redan visar +10 grader?
Avnjuter nu mitt morgonkaffe, sen tar jag min kamera och ger mig ut på en långpromenad. Ska gå åt ett håll jag inte brukar och se var jag hamnar...spännande!
Väl hemma igen har jag en tidningshög som behöver rensas (som ni ser...). Tror att man gör det bäst med en god frukost ute i solen.
God morgon!