Måndagen jag har väntat på...

Tomorrow. Imorgon. Mañana.

Klockan är ställd på 04.45.
Bussen går 06.05.
Imorgon är mitt 9 veckor långa sommarlov över.
Måste sova, hur man nu gör det en natt som denna?

I skuggan av värmen...

Igår hyrde jag en film. För vilken gång i ordningen jag idag gick tillbaka till videobutiken utan att ha sett filmen vet jag inte - jag är verkligen hopplös!
Helt nytt var dock att jag den här gången bad på mina bara knän (ok då, han sa ja direkt...) om att få lämna den lite senare så att jag kunde gå hem och se den. Jag ville verkligen se den här filmen.
Sagt och gjort. Hem, åt en lätt försenad lunch (klockan 18...), hällde upp ett glas rött och kröp upp i soffan. En och en halv timme senare satt jag kvar där, men med totalt förändrad sinnesstämning.
Olidlig smärta. Svår kärlek. Vånda. Besvikelse. Ilska. Tårar. Men ändå på något sätt så vackert.
Jag kan verkligen rekommendera den här filmen, men med facit i hand så är det där glaset med rödvin minst sagt lite överkurs, det förstärker bara och gör filmen ännu tyngre än vad den redan är...inget för oss blödiga filmveklingar. Men se den, den är verkligen bra!

I detta nu skulle jag egentligen ha hejat på ett par kompisar som kämpar i Midnattsloppet, men inser såhär dryga 20 minuter efter start att jag faktiskt tänker ta min bok och krypa under täcket istället. En fantastiskt skön ensamdag och det vill jag inte förstöra med minus på sömnkontot inatt...
Dessutom är det inte långt kvar nu, inte många timmar till måndagen med stort M. Måndagen som är starten på något nytt. Hösten 2009 - jag är så peppad!

Sov gott mina vänner...

Tillbaka...

...i min älskade hemstad efter en helg så långt bort från mitt normala liv man kan komma.

En massa härliga männsikor, både nyfunna vänner och kära återseenden. Oräkneliga skratt och en hel säck med positiv energi. Kroppen är trött men sinnet helt avslappnat och rofyllt.

Efter en natts sömn i min egen säng kommer jag att vara totalt omstartad och redo att möta en ny vecka. En massa saker som skall fixas, samtal som skall ringas, mail som måste skickas och planeringar som måste göras.

Mitt liv är för tillfället en enda stor röra av vänskap, överraskningar, energi och glädje.

Jag älskar det!

Foto privat. En annorlunda dalahäst som plötsligt bara stod där mitt framför mig.

Tack...

...för alla fina kommentarer och gratulationer - det gör mig så otroligt glad!!!
Ville bara säga det och ge er alla en stor lördagskram.
Tjuvbloggat från en skog i Dalarna. Någon annan råkade visst ha en dator med sig...otur. ;)

Because I´m worth it!

Efter gårdagens besked firade jag med lunch med min bästa vän och innan jag åkte hem för att njuta av jordgubbar i solen gick jag och köpte en present till mig själv. Just frihetsgudinnan kändes helt rätt för stunden och kommer att göra min present från lillebror fint sällskap...

Idag lämnar jag stan för en skog i Dalarna. Datorn får stanna hemma och jag ska bara njuta av livet i några dagar...

Tack för alla gratulationer - det värmer mer än ni tror!

Veni, vidi, vici...

Sitter i min soffa, totalt slut i kropp och huvud. Mentalt och fysiskt utpumpad men samtidigt med en sprittande känsla i hela kroppen. Tankarna snurrar och jag hänger för första gången på länge inte riktigt med...

Ända sen den här dagen har jag intalat mig själv att inte bli nedslagen, utan istället tro att det var dags för mig att lämna mitt skrivbord och en bransch som jag egentligen inte brann för.
Inte ge upp. Att det onda ofta för något gott med sig.
Ville inte bli trampad på och har förbjudit mig själv att bli det. Har försökt slappna av i det som varit, undvikit att stressa upp mig och för många verkar det nog konstigt att jag faktiskt inte sökt ett enda jobb. Min tro har istället varit att det som är menat kommer att visa sig ändå...
Jag har förmodligen enligt många varit irriterande positiv, aldrig släppt hoppet eller tron om att det faktiskt kommer att lösa sig till det bättre en dag.
Idag är den dagen.
Jag har fått jobb!
En minst sagt oväntad arbetsgivare i en ny bransch som jag verkligen brinner för!

En stor kram och tusen tusen tack för alla era kommentarer - det har hjälpt mig otroligt mycket!!! Nu tar jag ett par dagar och landar lite...sen firar vi!

Lägesrapport - Helena 2.0

Tillbaka "hemma" i Stockholm igen och försöker landa efter två helt fantastiska veckor "hemma" i Dalarna...

Det har verkligen varit skönt att få koppla bort allt jobbtänk och alla måsten för en stund, bara få vara och njuta av livet och av ledigheten - minst sagt välbehövligt. Att det nu har kommit en förkylning som ett brev på posten är förmodligen ingen skräll...

Hur som helst...det händer en hel del trots att man inte anstränger sig uppenbarligen.

I fredags fick jag ett minst sagt intressant samtal. Önskat men väldigt oväntat. Det handlar om ett jobb jag vill ha men inte har sökt. Ett jobb som inte fanns men som nu plötsligt dykt upp. Kan inte säga något ännu, har ett möte om tre veckor som jag hoppas kan bringa lite klarhet. Är förväntansfull och glad, och njuter av den känslan för tillfället!

Igår kom ett mail som jag däremot har väntat på. Ett litet uppdrag, kanske det första för mitt företag som jag äntligen har papper på att jag har (vuxet!). Inget klart, men bollen ligger hos mig. Lovely!

Mina planer för hösten, som jag mer eller mindre var klar med, har härmed satts på hold och jag får öva på att ha lite tålamod...kan behövas.

Det känns faktiskt underbart bra att känna att man är önskad och behövd när man varit ner på botten och vänt. Känner att 2009 kommer att vara ett år att komma ihåg. För alltid.

To be continued...

Foto privat. Strandvillan vid kanten av Siljan, platsen för min sista dalalunch (för den här gången).

Jippi - posten har kommit!

Denna dagen, ett liv.

Jag tror inte att jag reflekterade speciellt mycket över orden när jag var en liten Helena och farbror Melker yttrade dem i Saltkråkan...

Denna dagen, ett liv.

Imorse när jag promenerade hem från yogan dök de dock upp, från ingenstans fanns de plötsligt där i huvudet på mig igen efter 25 års bortavaro. Tom på tankar, som alltid efter yogan, valde min hjärna att spinna vidare på citatet...

Vad menade egentligen Astrid Lindgren (du fattas mig...) när hon lade orden i munnen på farbror Melker, och hur skulle det vara att faktiskt leva efter det..?

En dag, ett liv. Tänk er själva om man skulle...

...vakna och födas till den här dagen. Ligga ner och se sig omkring, bli överväldigad och nyfiken.

...somna om, vakna på nytt och med stor nyfikenhet äta sin första måltid.

...vara barn och tillåta sig själv att leka och busa. Hoppa, skutta, skratta och klättra i träd!

...bli tonåring och göra något man inte borde, eller låtsas vara modig och göra något man egentligen är rädd för.

...tro att man blivit vuxen. Ta lite ansvar och göra "någon nytta". Städa, tvätta eller rensa papper.

...bli vuxen på riktigt. Jobba hårt, pressa sin kropp, höja pulsen och efter allt slit ta en tupplur på soffan.

...nå medelåldern. Varva ner i en skön fåtölj med en god bok. Kanske ta ett glas vin.

...bli pensionär. Se tillbaka på livet, reflektera över det man har åstadkommit och vara nöjd med det.

...äta sin sista måltid och njuta av den till hundra procent.

...somna.

Denna dagen, ett liv.

Måste säga att det är en spännande tanke.

Foto privat. Norr Mälarstrand imorse. Solen är tillbaka!

Vilken dag!

En minst sagt ovanlig måndag är snart till ända...

Började dagen med en skön promenad i kylan, och väl hemma igen blev det långfrukost och noll stress.
Ett par timmar på kontoret var inplanerat för ett sista (ganska intressant...) möte och lite avtackning, och på bussen dit ringde pappa! Längesen vi pratade så det var verkligen jättekul! På onsdag får jag äntligen träffa honom igen - jippi!

Framme på jobbet runt 10, en timme senare än vanligt. En sista rensning av mail och personliga mappar på datorn. Fick svara på lite "åååh, hur känns det?"-frågor, och det var så skönt att helt ärligt kunna svara "Bra" och verkligen känna att det var så.
Det planerade mötet blev inte av, men det gör inte saken mer intressant. Kan inte berätta något nu, men snart hoppas jag.

På lunchen fick jag hålla mitt ord och följa med till Ballbreaker för mat och en serie bowling. Eftersom bowling inte är min favoritsyssla och jag anser mig själv vara rätt dålig på det, har jag undvikit det in i det längsta. Hade dock verkligen lovat min chef att följa med idag. Jag vann över honom - viktigt.

Tillbaka på kontoret vankades det fika med bullar som min chef hade bakat i helgen! Han är verkligen världens bästa, kommer att sakna honom! Fick världens finaste present - ett halsband fårn Efva Attling - som snokats upp på min blogg, och jag blev verkligen överraskad! Trodde inte att jag skulle få en så fin present...

Lämnade kontoret vid 15, efter en lååång hejdå-kram-runda, åkte till stan och satte mig på Waynes. Sojalatte och min bok och inväntade bästa C som kom lite senare. Satt och pratade om allt och inget och gick sedan och tränade en timme BodyCombat - bästa avslutningen!

Nu sitter jag här hemma, nöjd med första dagen i mitt nya liv, och totalt avslappnad. Längtar efter yogan imorgon bitti och undrar vad jag ska göra kl.07.45 när den är slut?
Inte gå till jobbet iallafall, och det känns helt underbart.

Stanna eller gå?

Det är frågan. Blir galen snart.
Foto: Cuyabeno Rainforest, Ecuador. Nyårsafton 2008.