Skratta är livet!

Det är ju skandal att man bor i Sveriges huvudstad där det kryllar av komiker och klubbar där de uppträder, och man inte går dit. Igår bestämde jag och C oss för att göra något åt det, så efter träning och sushi drog vi till Systerobror.
Ett glas vin i baren var vi värda tyckte vi (ett glas som sedan blev 4 glas och två drinkar, men det hör inte hit), lite vardagslyx mitt i veckan...
Lite trögstartad kväll, men det berodde inte så mycket på Johan Ståhls och Pontus Enhörnings prestationer, utan snarare på att publiken var otroligt seg! Man kan ju faktiskt försöka att ha lite kul när man ändå har bestämt sig för att gå på stand up - eller? Det är liksom halva poängen med hela fenomenet.
Hur som helst, när vi beställde första drinken och Yvonne Johnsson klev upp på scenen hände något. Jag kunde inte sluta skratta åt denna sjuka människa, vilken underbar humor! Hela hennes uppsyn fick mig att börja fnissa inombords. Har sett henne en gång tidigare på Skrattstock men hade glömt hur rolig hon var...! Se henne om ni får chansen!
Kvällen avslutades på bästa sätt med Hasse Brontén, inte en helt frisk hjärna i det huvudet heller tror jag...men FANTASTISKT rolig! En bra kväll med skrattkramp - måste bli oftare, det har vi nu konstaterat en gång för alla. Skratta måste ju vara det bästa som finns!
Min fråga till mig själv idag är bara varför man alltid måste vara kvar till sist och dricka ett glas vin för mycket? "Tjejer - har ni grejer i garderoben? Vi tänkte stänga och gå hem..."
Verkade helt ha glömt bort att det var en vanlig arbetsdag idag. Det blir lätt så när sällskapet är lite för bra och man tycker att sömn är det tråkigaste som finns.