En ny dag...

...och det känns verkligen i hela kroppen.
Somnade tidigt igår, helt slut efter dagen, och vaknade halv sju imorse och kände mig riktigt utsövd. Det känns otroligt skönt att gårdagen äntligen är avklarad, och även om tårarna vilar i ögonvrån kan jag nu äntligen börja bearbeta allting på riktigt och lämna det vakuum som jag gått omkring i sedan den 18 december.

Jag vågar heller knappt säga det, men kroppen känns äntligen frisk och imorse ville jag för första gången på länge inte ligga kvar och somna om - underbar känsla! Har dock lovat mig själv att vila från träning veckan ut, och det tänker jag hålla fast vid. Har jag vilat sen slutet på november kan jag faktiskt vila två dagar till. Längtar gränslöst mycket efter att få svettas och känna mjölksyra igen, men inte till priset att jag blir sjuk igen. Nej, skynda långsamt är Helenas nya melodi...

Ingen träning, och istället tänker jag ägna mig åt andra saker. Rensa lite i köksskåp och garderober, gå på lunchbio med lillebror och bara njuta av en ledig lördag i en frisk kropp. Det känns ljust någonstans mitt i ett mörker som har legat över mig lite för länge...jag känner mig levande igen och känslan är oslagbar.