Skumt?

Är det bara jag som känner glädje över att vara tillbaka på jobbet idag och att energin är på topp!?
Min Facebook skvallrar om att det finns fler där ute som har jobbångest idag än sådana som känner som jag...
Hur känner ni?
Foto privat. Som jag känner idag...Helena upphöjd till fyra.

.Vecka numero uno.

Det är vecka ett. Första veckan.
Ryser man inte lite av tanken?

Who´s talking to me?

Jag väljer att tro att budskapet på mitt kvällsté från YogiTea inte har något med slumpen att göra. Let your heart guide you. Är det inte det vi alla vill kunna tillåta oss att göra?
Robbie Williams comeback på tv och sen spikmattan innan det är dags att sova...vilken ultimat avslutning på den här söndagen!
Sov gott mina vänner...
Foto privat. Gott té i koppen som får mig att längta efter moster.

En slagen och skakig hjältinna...

Crosstrainer + cykling = endorfiner!

Energikrock big time

Om man är en person med för mycket energi (=me) så är det inte alls bra att sitta och dricka kaffe och samtidigt Facebook-chatta med en likasinnad. Iallafall inte om han droppar en skruvad och fantastiskt spännande idé, som man har något svårt att släppa...
Åh vad det tog fart i mitt huvud nu! Måste sticka iväg och träna på saken.
God morgon förresten - hur mår alla mina solstrålar idag?

Bättre sent än aldrig...

Band of Brothers. Jag är väl förmodligen den sista människan i hela världen som inte har sett serien tidigare...ofattbart med tanke på att jag verkligen gillar krigsfilmer! Men idag var det dags, SVT2 visar serien i repris såhär dryga 7 år senare och jag är helt fast. Att Donnie Wahlberg är med känns ju dessutom som en skön bonus.
Någon som vill låna ut boxen?
Foto privat. Jag och Donnie, backstage på NKOTB:s reunion i Toronto, september 2008. Happy memories...

Kärlekens år?

Är 2010 året när jag ska bli kär på riktigt? Inte bara småförälskad. Inte bara knäsvag. Inte bara attraherad. Jag menar kär på riktigt.

Jag tror faktiskt att jag är redo nu.

Foto privat. Florida 2004 och jag var kär...det syns liksom i hela mitt ansikte. Underbar känsla.

Breathe...

xxx

Helena the bio addict

Mammut

Gomorra

Bolt 3D

Seven Pounds

The Wrestler

Revolutionary Road

Slumdog Millionaire

Män som hatar kvinnor

Sunshine Cleaning

Wolverine

Milk

State of play

Baksmällan

Ice Age III 3D

The Reader

Whatever Works

Public Enemies

Sommaren med Göran

The Ugly Truth

Beck - i stormens öga (förhandsvisning)

Prinsessa (förhandsvisning)

Flickan som lekte med elden

UPP 3D

Bröllopsfotografen

Trubbel i paradiset

2012

Luftslottet som sprängdes (förhandsvisning)

Planet 51 (förhandsvisning, premiär 15 jan)

2009 års biofacit...och jag kan väl bara konstatera att jag är smått beroende. Bio är verkligen avkoppling för mig, och jag har en förmåga att leva mig in i filmerna så att jag nästan känner att jag är med själv...på gott och ont. Många tårar har fallit i biosalonger, men minst lika många gånger har jag gått därifrån med svår skrattkramp.

Idag har jag kickat igång mitt nya bioår och sett Bright Star, en fantastiskt vacker film om den brittiske diktaren John Keats. Jag satt där i min ensamhet och njöt. Funderade. Log. Överrumplades. Grät. Grät lite mer. Och blev lite kär. En helt underbar film för en obotlig romantiker som jag. Vackra miljöer, vackra ord och vacker kärlek.

2010 kommer att bli ett magiskt år i biofåtöljen, känner det redan nu..!

Säger inte detta allt?

Kan man annat än älska det nya året när man kliver ut på balkongen och möts av detta?
Foto privat.

Ett 2010 utan löften

Nyårslöften. Otaliga mer eller mindre genomtänkta löften kommer att avläggas idag, och många av dem kommer med mer eller mindre ångest att vara brutna redan innan veckan är slut.
Jag tänker inte ge någon några som helst löften när klockan slår 00.00 inatt, utan istället bara njuta av sällskapet av min bästa vän, en hel hög med andra sköna människor och skåla i iskallt bubbel. Njuta av ögonblicket.
Dock har jag, precis som de flesta andra, ett fokus på saker jag vill uppnå nästa år. Imorgon bitti vänder även jag blad och ser ner på ett kritvitt, oskrivet (well...har redan en hel del roliga planer i min kalender som jag ska berätta mer om...) papper som skall fyllas med en massa härligheter.

Men jag ser tillbaka ett år. För ett år sedan befann jag mig mitt ute i Amazonas med min bror och en liten grupp sköna individer. Vi missade tolvslaget p.g.a. fascinerande eldflugor och skalbaggar som lyste grönt för att skydda sig mot fiender.
En person fångade mig mer än de andra, en person som jag fortfarande har kontakt med och som fortfarande inspirerar mig, trots det långa avståndet mellan oss. Jag i Stockholm, han i British Columbia, Canada.
Han delade i våras (i samband med min uppsägning från jobbet) med sig av en del av sin vishet, och hans ord kommer att bli mitt fokus nästa år. Små, och för många säkert självklara, ord på vägen. Självklara men ack så svåra att fånga upp om man har för bråttom genom livet. Jag har ofta det - bråttom. År 2010 kommer jag dock att göra allt för att bromsa lite, stanna upp och bli ännu bättre på att ta vara på nuet. Inte tänka för mycket på och bli stressad över det som ligger framåt i tiden, och försöka bli mindre nostalgisk bakåt. Inte leva imorgon eller grubbla över igår.
Leva idag. Fånga stunden. Vila i det som är här och nu.
Ett gigantiskt mål, men fullt genomförbart med fokus och närvaro, något jag känner att jag har skämts bort med mer och mer under den sista tiden. Jag lovar inget, men ska göra mitt yttersta...och det brukar räcka mer än nog.
Jag är redo för 2010 - bring it on!
Foto privat. Nyårsafton 2008. Min kanadensiske vän hos en shaman i Cuyabeno Rainforest, Ecuador.

Sagolikt...

Har aldrig sett min stad så vit och vacker på en nyårsafton...känner i hela kroppen att det blir ett magiskt slut på 2009!
Bloggat och fotograferat via min iPhone.