fredag 27 augusti 2010

expLanation, pLease...

Fredag. Sol. Kall och underbar höstpromenad. Ledig. Lavazza med sojamjölk. Fri dag att skapa. Efterlängtad träning med bästa vännen. Sushi. Kvällspromenad i Vinterviken. Catch up. Analyser. Skratt. Mys. Sovmorgon imorgon.Men ändå...känslan av att något saknas. Allt finns där, men ändå känns det tomt.
Varför känns det så?

4 kommentarer:

  1. Åh den där känslan av att nåt saknas trots att allt är perfekt är rätt så vidrig. Man känner sig så otacksam liksom. För mig hjälper yogan. Den hjälper mig att uppskatta och ger mig en känsla av tacksamhet.

    SvaraRadera
  2. Man får känna att det är tomt ibland. Jag tror att det är bra att göra det. Jag brukar ta den till mig och erkänna den. "ja, jag känner dig men tro inte att du är välkommen på regelbunden basis. Du är bara en känsla, du styr inte mig. Jag styr dig och när jag är klar med dig, plockar jag bort dig".

    Funkar ibland iaf.

    Fast vet du... jag tror att när hösten kommer då är det nästan alltid en hand i min som fattas.

    SvaraRadera
  3. Frågan är om du är ärlig mot dig själv i svaret. Kram!

    SvaraRadera
  4. Oroshjärta...det är helt klart frågan, och det ska jag komma fram till...återkommer. ;) Kram!

    SvaraRadera

Ja, lämna gärna ett spår efter dig! :)