lördag 12 december 2009

Även jag har en gräns...

...för vad jag orkar, och kvällens fest får känna sig besegrad av kvalitetsvila med mina stickningar hemma i soffan.
Efter nästan två timmars sömn nu på kvällen insåg jag att kroppen inte orkar en natt i vinets tecken, och istället försöker jag komma i säng tidigt och ställer sen klockan på 7 för att gå upp och titta på luciamorgon på tv - mysigt!
Jag är mer än nöjd med mitt beslut, men vill samtidigt tacka mamma för hjälpen att inse att jag faktiskt inte är mer än människa, en människa som kanske behöver vila lite då och då. När jag berättade för henne om min kommande vecka som startar på måndag med uppstigning 04.50, en lååång dags jobb, medlemskväll på jobbet, en sen kväll på Musslan, kvällsjobb följt av tidigt morgonjobb och avslutningskväll på Golden Circle...innan helgen ens är nådd, var hennes enda kommentar: Hade jag varit där nu hade jag bundit fast dig i soffan.
Det kommer fler fester. Förlorad sömn och vila får man dock sällan tillbaka.
Foto privat. Mina blivande egenskapade värmekällor...

2 kommentarer:

  1. Låter som att det var precis det du behövde!Bra mamma det där =)
    Ibland så kan det finns många roliga händelser som lockar, och man tvingas sålla bort saker.
    Även du som har 10000 bollar i luften behöver vila ibland!

    Återkommer med ett mail där du får hjälpa mig att styra ihop min träning! =)

    Trevlig luciasöndag!
    Kram Tellu

    SvaraRadera
  2. Underbart Helena :)
    Att veta sina egna begränsningar är ett stort steg till välbefinnande.
    Det är allt för många som springer "in i väggen", gör som jag gör...skaffa en "vikvägg".Slappa hemma i soffan,ha lite "trist" då kan man glädjas mer åt motsatsen.
    Ha en avkopplande Luciadag :)
    Stor bamsekram.

    SvaraRadera

Ja, lämna gärna ett spår efter dig! :)